Kategoriarkiv: Kommunikation

Den köpta bolagsanalysen allt viktigare för aktieägarna

Skärmavbild 2016-05-25 kl. 16.27.18Var igår på ett intressant IR-seminarium hos kommunikationsbyrån Aspekta med rubriken: Hur trovärdig är den köpta bolagsanalysen? Panelen bestod av Anders Elgemyr från Jarl Securities, Agneta Jönsson från Aktiespararna samt krönikören och börsanalytikern Anders Haskel. Debatten leddes av Mikael Sjöblom, ansvarig för Aspektas finansiella kommunikation.

Den köpta bolagsanalysen eller uppdragsanalysen blir allt vanligare på aktiemarknaden. Den courtagestyrda analysen gör investment bankerna främst på de större noterade bolagen. Det hänger ihop med att courtaget har minskat så att det inte lönar sig för bankerna att även täcka in framför allt de mindre bolagen. En tredje typ av analys är mediernas analys – den är mer av engångskaraktär och gäller också ofta större och möjligtvis medelstora bolag. Men som sagt ingen direkt kontinuitet där, även om tidningar som Dagens Industri och Aktiespararen följer upp sina placeringsråd i analysen. Den fjärde typen är användargenererad analys. Då är det privatpersoner, ofta mindre aktieägare, daytraders och andra som delar med sig av sina tankar, mer eller mindre professionellt på nätet, exempelvis via aktiechattar.

För många bolag blir det naturligt att inrikta sig på den köpta analysen. Som Anders Haskel framhöll så är det svårt för 90 procent av de börsnoterade bolagen att få en analys av någon investment bank – dvs den courtagestyrda analysen. Mediernas analys är relativt få börsbolag förunnat – de flesta ekonomitidningar skriver inte analyser på företag som har mindre än en miljard kronor i omsättning. Och den användargenererade analysen kan börsbolagen inte förlita sig på – här är risken för stor för både felaktig information och rena spekulationer. Alltså drivs många mindre börsbolag mot att köpa analys från några få utvalda aktörer. Och den utgör ett viktigt underlag vid investeringsbeslut för de många mindre aktieägarna. Men den har också en viss betydelse för institutionella placerare – buyside analytikerna går gärna igenom denna typ av analyser när man screenar bolag för sina investeringar.

Några av de aktörer som är mest kända inom köpt analys är Redeye, Remium, Penser och Analysguiden – den sistnämnda drivs av Jarl Securites och publiceras också i Aktiespararen.

Som ett mindre börsbolag – hur ska jag välja rätt aktör? Några kriterier som man bör titta på är:
– Kvaliteten på analysen – dvs kompetens och erfarenhet hos analytikerna, hur pass grundlig researchen är m m.
– Genomslag – hur pass brett och till vilka når analysen ut inklusive publicering i medierna
– Pris
– Tilläggstjänster som video (ofta intervju med VD), seminarier, aktiedagar etc.

Gissningsvis kommer den köpta analysen att fortsätta öka i betydelse. Genom courtagets minskade betydelse kommer bankerna säkert fortsätta med att bara täcka in de större bolagen. För övriga noterade bolag är uppdragsanalysen ofta ett bra marknadsföringsverktyg av den egna aktien. Men visst finns det kritiska röster också: Hur pass oberoende är de som producerar dessa analyser? Det händer att analytikern som står bakom analysen också äger aktier i det aktuella bolaget. Hur trovärdigt är det att många köpta analyser mynnar ut i en köprekommendation?
Vissa, exempelvis Analysguiden, ger dock inte bara köprekommendation. Men som Anders Elgemyr framhöll, det krävs mycket och en väldigt väl underbyggd analys för att man ska ge säljrekommendation.

Brexit – Att lämna eller inte lämna – kan få stor betydelse för Sverige

IMG_9357I tisdags var jag på en intressant paneldebatt om Brexit – Att lämna eller inte lämna, som arrangerades av Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Debatten leddes på ett inspirerande sätt av Maria Borelius, journalist, författare och företagare. Förutom Jonas Hafström, ordförande för Lunds universitet deltog Rune Andersson, Mellby Gård,?Brian Cordischi, Chief Investment Officer, Carnegie Investment Bank AB,?Jörgen Hettne, docent i handelsrätt, Ekonomihögskolan, Lunds universitet?Magnus Jerneck, professor i statsvetenskap, Lunds universitet?och Maria Persson, docent i nationalekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet,?samt affilierad forskare vid Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm.

Magnus Jerneck redogjorde kort för EU och dess syfte med frihandel och ekonomiskt samarbete samt den fria rörligheten av tjänster, varor, människor och kapital. Han lyfte också fram ursprungstanken med att vara fredsbevarande, något som inte minst är viktigt i dagens konfliktfyllda värld. Han menade också att EU är en politisk ordning som är framvuxen och förhandlad. Förhandlad suveränitet bygger på långsiktighet, lojalitet och kollektiv rationalitet. Rent spelteoretiskt är det en god idé att samarbeta. Ett politiskt system som är både konfliktalstrande och skicklig på att lösa konflikter.

På andra sidan spektrumet har vi den färgstarke debattören och EU-kritikern Rune Andersson som menade att det inte är bra att EU centraliserar makten och driver igenom gemensamma lagar och pålagor som påverkar företagen negativt. Även om man lämnar EU så kan man ha bra frihandelsavtal!

I Storbritannien rasar debatten inför folkomröstningen den 23 juni. Brexit-anhängarna framhåller EU:s höga kostnader, inte minst subventionerna till jordbruket, centralisering av makten i förhållande till medlemsländerna och bristen på kontroll över migrationsfrågorna. Bremain-förespråkarna menar å andra sidan att EU är positivt för frihandel och den ekonomiska utvecklingen samt motverkar protektionism.

Brian Cordischi, framhöll också de ekonomiska riskerna vid ett utträde: Det kommer att skapa stor volatilitet på de finansiella marknaderna – något som inte minst är viktigt för London som Europas finansiella centrum.

Flera i panelen påpekade att vi saknar en Europa-debatt i Sverige. Detta trots att 60-70 procent av våra lagar kommer från EU. Någon menade att efter folkomröstningen i Sverige om EMU så finns det en tyst politisk överenskommelse bland de politiska partierna att inte diskutera EU-frågorna. Min egen reflektion är att EU för många svenskar fortfarande känns ganska abstrakt och långt borta från vår vardag. Kanske beror det på att EU inte har varit så bra på att marknadsföra sig själv och vad man uppnår i medlemsländerna, åtminstone i Sverige. Det i sin tur kan bero på bristande mediehantering från EU:s sida. Och det är klart att våra politiska partiers ointresse att lyfta EU-frågorna påverkar den svenska opinionen.

Folkomröstningen i Storbritannien har stor betydelse för Sverige. Det finns en stor samhörighet mellan länderna. Sverige har precis som Storbritannien ingen gemensam valuta – euron. Sverige har ofta röstat på samma linje som Storbritannien i viktiga politiska frågor inom EU. Maria Borelius presenterade färsk statistik från en opinionsmätning som visar att en majoritet av svenskarna är positiva till att Sverige är kvar i EU medan om Storbritannien lämnar EU är en majoritet av svenskarna för att även Sverige ska lämna.

Enligt opinionsmätningarna är det jämnt race mellan Brexit- och Bremain-sidorna. Experterna i panelen menade att ett lågt valdeltagande gynnar Brexit-anhängarna och unga är mer positiva till att Storbritannien blir kvar inom EU. Min slutsats är då att Bremain-gruppen kommer att satsa stora resurser på att mobilisera väljarkåren och speciellt försöka nå ut till de unga väljarna. Resultatet av folkomröstningen den 23 juni kommer att få stor betydelse för omvärlden och för oss svenskar – speciellt vid ett utträde.

Förvånande dålig förberedelse inför exponering i media

uppdrag_granskning
I veckan som gick hade SVT:s Uppdrag granskning (UG) fokuserat på förmögna svenskar som ”smitit undan skatten”. Bakgrunden är den regel som Skattemyndigheten införde om ”självrättelse” i deklarationen, dvs personer som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration kan rätta rätta dem på eget initiativ i efterhand och slippa betala skattetillägg. Regeln innebär att förmögna svenskar har kunnat föra tillbaka sina tillgångar till Sverige och skatta för dem på ett lagligt sätt. I gengäld slapp man straffavgift och beskattning äldre än fem år. Många svenskar har utnyttjat denna möjlighet, bland annat på grund av den ökade transparensen mellan länder och därmed risk för upptäckt. Det är ingen tvekan om att reglerna varit effektiva – statskassan har fått in många miljoner på detta sätt. Reglerna försvarades också av finansminister Magdalena Andersson, när hon intervjuades i Aktuellt i början av veckan.

UG hade lyckats få fram en lista på ca 9 000 svenskar som har utnyttjat denna möjlighet till ”skatteamnesti”. Grupper som bland annat lyftes fram var kända politiker, företagsledare och markägare. Storyn ”pumpades upp” genom dagliga inslag i Rapport och Aktuellt ett par dagar i förväg.

Utmärkande för de personer som exponerades i programmet var deras defensiva hållning gentemot UGs reportrar. Att slänga luren i örat på reportern som vissa personer gjorde ger inget bra intryck. Att hänvisa till att man knappt kände till förmögenheten i utlandet var kanske inte det första budskapet som man skulle ha kommunicerat. Det var många exempel på hur illa förberedda de här personerna var på en exponering i media. Undantaget var bland annat markägaren Otto von Arnold, en av få personer som ställde upp framför kameran och på ett lugnt och sakligt sätt kommenterade frågan.

Faktum är att det här ”kriget” mot UG inte går att vinna. Precis som Otto von Arnold framhöll är det ett problem, dvs att undanhålla skatt och samtidigt ta emot EU-finansierat gårdsstöd. Även om de här personerna har följt reglerna om självrättelse är det ett moraliskt problem att man undanhöll skatt i ett tidigare skede. Vad krävs då vid en medial exponering? Klargör dina budskap, fundera över hur du ska hantera besvärliga frågor och gör ”pudeln” när det är befogat. Har man begått en dumhet är det bättre att erkänna det än att komma med undanflykter. Vad gäller UG hoppas jag att man fortsätter granskning av ”smitare” i samhället – ett intressant ämne kan vara ”arbetssmitare”, dvs folk som missbrukar bidragssystemet på andra sätt – allt från sjukskrivningar till arbetslöshetsersättning.

3-printing kommer att revolutionera våra liv

M Braian

För ett par veckor sedan lyssnade jag på en otroligt inspirerande föreläsning hos Sällskapet Lundaakademiker. Michael Braian, doktorand vid Tandvårdshögskolan i Malmö talade över ämnet 3D-printing från nano till makro. 3D-printing är ju ingen ny teknologi men den verkar ha utvecklats väldigt mycket de senaste åren, något som kommer att få stor betydelse för våra liv.

För ett par år sedan kom jag i kontakt med 3D-printing teknologin när jag arbetade för Höganäs. Att printa saker från metallpulver är ju rätt fantastiskt. Men efter att ha lyssnat på Michael Braian så börjar jag förstå att det här är mer revolutionerande än vad man kan föreställa sig. 3D-printing kommer säkerligen kullkasta många affärsmodeller i näringslivet och öppna upp för nya möjligheter i det mesta som berör våra liv. Några branscher där teknologin redan har fått stor betydelse är den tillverkande industrin och inom det medicinska området. Vissa menar att 3D-printing är lika revolutionerande som när internet slog igenom.

Michael gjorde först en kort historisk exposé från stenålder och industrialiseringen till dagens informations- och servicesamhälle där han gav exempel på hur människan genom allt från tillverkning av stenföremål och vapen till valsning, slipning m m har använt sig av subtraktion, dvs att genom bearbetning ta bort material för att få fram det färdiga föremålet. Med 3D-printing är det precis tvärt om. Det är en additiv teknik där man lägger till material, lager på lager, tills produkten är klar.

Jag trodde i min enfald att 3D-printing handlade om printing av föremål genom laserteknologi och exempelvis metallpulver. Jag själv fick en liten visselpipa i metall efter mitt besök på Höganäs. Michael förklarade att vi pratar inte om en, utan över 40-tal olika tekniker, inom 3D-printing. Och vi pratar om en mängd olika material som exempelvis plaster, keramer, metallpulver och biologiskt material.

Ur ett makro perspektiv gav han exempel från Kina där man printar hus! Exempelvis tio mindre bostadshus per dygn! Ur ett mikroperspektiv visade han prov från en konstnär som hade printat en elefant väldigt detaljerat som stod på ett hårstrå. Elefanten var 0,2 mm! Michael visade också hur forskare hade lyckats printa hud och även organ i kroppen. Han är själv tandtekniker och berörde kort om möjligheterna att printa tänder!

Det är inte svårt att inse att såväl privatpersoner som företag kommer att kunna skaffa sig stora fördelar genom 3D-printing. Saknar man en till exempel en reservdel så kan man printa själv eller få det genom företag som är specialiserade på 3D-printing inom service och eftermarknad. Sparade CAD-ritningar i datorn kan snabbt användas. Både ur kostnads- och tidsperspektiv erbjuder den nya teknologin stora fördelar, speciellt när forskarna nu lyckats öka hastigheten i printingprocessen väsentligt.

Sammantaget gjorde Michael en briljant presentation. Han använde mycket bilder, animationer och YouTube-filmer tillsammans med lite text på sina slides – han lyckades förmedla ett inte helt okomplicerat budskap på ett tydligt, enkelt och intresseväckande sätt. Något att inspireras av både ur affärs- och kommunikationssynpunkt!

Läs mer om 3D-printing: http://www.3d-printing.se/

Är Arlas krishantering tillräcklig?

M42_Motorway_-_Arla_Scania_articulated_vehicle_-_geograph.org.uk_-_1362939Nu i veckan gick Arlas VD Henri de Sauvage ut i en debattartikel i DI och berättade om företagets tveksamma och dyra representation. Speciellt mot bakgrund av den djupa kris landets mjölkbönder befinner sig i. Detta ”erkännande” var säkert framtvingat av Uppdrag Gransknings kommande avslöjanden om turerna kring den kooperativa mejerijätten. Men självklart stod Arla inför ett vägval: Vi ligger lågt och hoppas att Uppdrag Gransknings avslöjanden inte är så farliga och att ”det blåser över”. Eller så försöker vi vara proaktiva och går själva ut med komprometterande fakta.

Här måste man göra en bedömning av hur allvarligt läget är: Är vi själva överdrivet oroliga för att nyheten ska få stora rubriker och en bred spridning i media och i sociala medier? Och det faktum att man går ut kan ju i sig generera en oönskat stor medial och viral spridning, dvs man spär själv på konflikten och förstorar problemet. Eller är det verkligen så att läget är mycket bekymmersamt – är risken stor att den negativa nyheten gör att vårt varumärke får sig en ordentlig törn och t o m hamnar i en djup förtroendekris?

Om vi försöker hålla oss ”under radarn” kan vi förvärra läget när nyheten väl briserar: ”De försökte gömma undan frågan” kan bli en naturlig följdeffekt. Jag har alltför ofta sett exempel på företag och organisationer som valt ”ducka-strategin”. Det har lyckats ibland, mer av tur än skickligt övervägande. Men ofta har situationen förvärrats och ibland har skadorna inte blivit möjliga att reparera med som följd att VD, ledning och styrelse, eller delar därav, har tvingats gå.

Arla valde att vara proaktiva, vilket är djärvt och bra. Att få ut VD:n på banan och ”lägga korten på bordet” är inte givet. Sedan är ju frågan om denna strategi är tillräcklig för att återskapa förtroendet för företaget hos de hårt prövade kunderna. En förutsättning för att lyckas med den proaktiva strategin är att man verkligen lägger ”alla korten på bordet”. Dvs visar en mycket stor ödmjukhet och öppenhet, och inte drar sig för att vara utelämnande. Det verkar då inte speciellt klokt att inte vara noga med detaljerna. I dagens nummer av DI ägnar tidningen en stor artikel med rubriken: ”Fixade golffesten – Arla tog notan för ICAhandlarnas försklassiga middag”. Konflikten späs på och dessutom verkar ännu ett företag dras in i frågan. Fortsättning lär nog följa.

http://www.di.se/di/artiklar/2015/12/4/arla-betalade-festen/

http://www.di.se/artiklar/2015/12/2/mjolkbonderna-kraver-arla-huvuden-pa-fat/

God opinionsbildning à la Bill Gates

glad bill gates

I gårdagens nummer av Dagens Industri riktar sig Bill Gates direkt till regeringen och Stefan Löfven: ”Vi hoppas att en stor del av det omedelbara stödet för flyktingar inte kommer att behöva finansieras på bekostnad av effektiv och livsavgörande hjälp till världens fattigaste.” Det är intressant och ganska ovanligt att en företrädare för det internationella näringslivet vänder sig direkt till våra svenska politiker.

Det här sätter regeringen Löfven i en besvärlig situation. Speciellt Magdalena Andersson vill ta mer av biståndet för att finansiera flyktingmottagandet. Och heter man Bill Gates, ja då kan man utöva den här typen av påtryckningar – speciellt mot bakgrund av hans mycket generösa bidrag för att bekämpa fattigdomen i världen. Bill Gates argumenterar också väl för sin sak: Om Sverige skär i biståndet så riskerar det skada de framgångar som hittills uppnåtts och kan i framtiden skada miljoner människor. Det kan i sin tur också leda till ökande flyktingströmmar – något Sverige redan har problem med. Han backar också upp argumentationen med att Bill & Melinda Gates Foundation är stolta över det nära samarbetet med Sverige, som har en lång tradition av att leda det internationella hjälparbetet.

Så långt Bill Gates. Vad det egentligen handlar om är den mycket bristfälliga invandrings- och integrationspolitik som Sverige har – ett mismanagement av stora mått sedan flera år tillbaka. Hade vi skött denna fråga professionellt hade vi haft resurser och mycket bättre förmåga att ta emot dagens flyktingar som är i stort behov av hjälp. Konsekvensen av vår öppna hållning i flykting- och invandringsfrågan borde vara höjda skatter alternativt någon form av skatteväxling – men frågan är om Löfven vågar ta upp den bollen?! Och är svenskarna tillräckligt generösa för att betala direkt ur den egna plånboken?

Det ska bli mycket intressant att se hur Löfven och regeringen hanterar denna fråga ur opinionssynpunkt. Det går knappast att ignorera Bill Gates med den trovärdighet han har byggt upp under de senaste åren i sitt arbete för att bekämpa fattigdomen!

Vår samtid kräver ett engagerat ledarskap

bokLäser just nu min tidigare kompanjon Peter Eriksons bok ”Ledarskapets möjligheter – 40 vanliga fällor och tänkbara lösningar .”Peter har en lång erfarenhet av sina olika yrkesroller som konsult, VD och kommunikationschef. Han har med andra ord god erfarenhet från både kund- och byråsidan. I hans erfarenhet ingår uppdrag för mer än 240 företag och organisationer.

Boken tar upp 40 korta praktikfall som ger en mycket intressant läsning. Peter pekar både på ledarskapets tillkortakommanden men ger även exempel på framgångsrika ledare och organisationer.

Peter framhåller bland annat vikten av helhetssyn i ledarskapet: ”Hur bidrar vi som ledare till att våra medarbetare, kunder eller medborgare får mer meningsfulla liv, som inte bara innebär att få konsumtionslusten stillad? Organisationer och företag som har förstått att se till denna helhet av behov blir också mer framgångsrika.”

Detta är bara en av många insiktsfulla kommentarer som gör att chefer av olika slag behöver fundera vad som krävs av en modern framgångsrik ledare anno 2015.

Peter skriver om kunder och medborgare som får alltmer makt och där företagen har allt mindre kontroll över sina verksamheter. Vem som helst kan genom en laptop påverkar regeringar och storföretag. Medborgare och kunder blir volontärer, medskapare och producenter. Och de verkar smidigt genom nätverk: ”Kraften kommer i att många människor ger små bidrag till många saker. De får betalt i form av att ha kul tillsammans, de får erkännande och en känsla av tillhörighet. Många motiveras mycket mer av den här typen av sociala nätverk än av pengar från en traditionell anställning.”

Medarbetarna i en organisation vill förstå vad som händer i verksamheten och vart den är på väg. När ledarna fokuserar på vad som ska göras och hur vill medarbetarna ha svar på frågorna varför och vart. De organisationer som inte har en helhetssyn av sin samtid representerar ofta ett svagt ledarskap.

Utvecklingen i omvärlden och kraven från de egna medarbetarna ställer krav på ett mycket mer engagerat ledarskap. Peter ger exempel på olika typer av ledarskap och menar att man som ledare måste våga lämna rollen som ”instruktör” och att ”vara i talarstolen” och istället förbättra sin förmåga att resonera och delta i nya nätverk. Det handlar om att vara en förebild för sin organisation och tillsammans med sina medarbetare skapa gemensamma visioner. Genom att vara trygg i sig själv blir det lättare som ledare att utmana, ifrågasätta och uppmuntra.

Bland de 40 praktikfallen kan man välja ut några som speciellt passar för det egna företagets eller organisationens utmaningar. De handlar om allt från etik och moral till intern kultur och strategiska vägval. Boken är både lärorik och underhållande. Läs den!

Sociala medier både ett hot och en möjlighet vid kriser

social-media-400854_640Sociala medier gör företag och organisationer mer sårbara vid kriser. Vi vet att drev i traditionella medier snabbt kan rasera varumärken som byggts upp under många år. Speciellt om företagsledningen inte har tillräcklig beredskap i form av krisplan, krisgrupp med väl definierade ansvar, samt utveckling av tänkbara krisscenarier och krisövningar. Med den snabba utvecklingen av sociala medier och andra digitala kanaler ökar risken för att företagen hamnar på efterkälken.

Genom den snabbt ökade användningen av Facebook, LindedIn, Instagram, Twitter och andra kanaler har vi fått en helt annan transparens och maktförskjutning. Vem som helst kan publicera inlägg och är du kund hos ett företag, eller medborgare i en kommun, kan dina synpunkter snabbt skada ett företags eller organisations verksamhet. Speciellt om inlägget får en snabb spridning på nätet.

Företags- och organisationsledningar bör ställa ett antal centrala frågor för sin krisberedskap:

Klarar vår hemsida av en anstormning av besökare vid en kris?

Har vi tillräckligt koll på i vilka digitala kanaler som våra huvudintressenter befinner sig?

Har vi en tillräckligt god omvärldsbevakning på nätet?

Vilken förmåga har vi ett snabbt hantera frågor och inlägg på exempelvis Facebook och Twitter?

Och hur bemöter vi spekulationer och ryktesspridning i sociala medier?

Hur kan vi använda bloggar i krishanteringen?

Har vi integrerat den mobila kommunikationen i vår kriskommunikation? Hur når vi snabbt ut via mobiler och läsplattor till våra primära intressenter?

Har företagsledningen tillräckligt god kunskap om hur de sociala medierna fungerar?

Har vi en tydlig strategi och plan för hantering av kriser i sociala medier och andra digitala kanaler?

Hur kan vi använda sociala medier för att vända krisen till vår fördel?

Om ni inte har bra svar på ovanstående frågor bör ni se till att snabbt förbättra era förberedelser. Och det är ju inte bara ett hot – rätt krisberedskap inklusive de digitala förberedelserna ger också möjligheter att i slutändan förstärka det egna varumärket.

Bättre kommunikation i den digitala omställningen

sociala nätverk

Läste häromdagen ett utmärkt white paper från Telia som sammanfattade den digitala omställningen och dess betydelse för näringslivet och offentlig sektor. Om företag och organisationer inte tar tag i denna fråga så riskerar man att halka efter rejält. Företag och offentliga aktörer gör klokt i att verkligen analysera omvärlden och hur den digitala tekniken påverkar deras verksamhet. Speciellt viktigt blir det att skapa rätt affärsmodell för en ny spelplan på marknaden. Och omställningen tar nu fart genom en mängd faktorer: utvecklingen av sociala nätverk, ökad bandbredd, internet of things (allt fler saker blir uppkopplade), molntjänster, mobilitet m.

Vissa branscher ligger långt framme som media och banker. Redan 2012 hade Aftonbladet som första tidning i Sverige större online intäkter än annonsintäkter från print. Mediebranschen står förstås fortfarande för stora utmaningar där man ännu famlar över hur affärsmodellen ska se ut. Bankväsendet har drivit digitaliseringen långt med många onlinetjänster men det finns en stor potential. McKinsey ansåg 2014 att fortfarande 50 procent av allt manuellt arbete i bank kan automatiseras.

Kommunikation och ledarskap spelar en central roll för att lyckas med den digitala transformationen. Då tänker jag både externt och internt i en organisation. Företag och offentliga verksamheter behöver ha en god omvärldsbevakning när det gäller den digitala utvecklingen liksom en medveten inställning till hur man ska driva den digitala kommunikationen. Hur kan vi använda sociala medier i vår marknadsföring? Kan vi effektivisera vår kundtjänst eller medborgarservice genom att även erbjuda den på Face Book? Hur kan vi använda Linkedin för att attrahera potentiella medarbetare? Man behöver därmed ha en tydlig policy och utveckla en digital kommunikationsstrategi som stöd för affärerna. Internt handlar det mycket om ett tydligt ledarskap, dvs att VD och ledningsgruppen prioriterar den digitala omställningen – risken är annars att man tappar i såväl attraktions- som konkurrenskraft.

Mycket läsvärd bok om Churchill

OLYMPUS DIGITAL CAMERALäser just nu Bengt Liljegrens utmärkta bok om Winston Churchill, del 2. Det är en mycket väldokumenterad och väl underbyggd bok om Churchills tid vid makten under Andra världskriget. För en kommunikationsnörd som jag själv slås man av Churchills retoriska förmåga. Att Churchill var en av historiens största talare är ju känt men en intressant fråga är hur han lyckades så väl med sina tal och framföranden.

En viktig förklaring är Churchills förberedelser. För att hålla ett 30 minuters tal kunde han lägga ned 30 timmar på att förbereda talet. En minuts tal kunde därmed kräva 1 timmes förberedelse. En del påstår att korta tal kräver relativt sett ännu mer förberedelsetid.

Churchill hade en ofantligt stor arbetskapacitet. Hans arbetsdagar kunde starta vid 9-tiden på morgonen och hålla på till kl 2 – 3 på natten. Då hann han med två bad och en tupplur på eftermiddagen samt ofta middag med gäster. En viktig del av sitt arbete ägnade han åt att läsa mycket material, tidningar, böcker promemorior etc. Han la därmed en god grund för sina tal genom att vara mycket väl insatt i fakta.

Churchill hade ingen egen talskrivare – han skrev de flesta talen själv. Så förmågan att själv skriva med stor inlevelseförmåga hade säkert stor betydelse för hans framgång. Däremot lämnade han ofta sina utkast till tal för genomgång av sina rådgivare och kollegor – m a o han var öppen för konstruktiv kritik.

Han sökte också stöd i litteraturen när han exempelvis travesterade kända stycken och citat i sina egna tal. Så inspiration från kända författare, politiker och andra prominenta personer var också en viktig ingrediens för hans tal. Dessutom kryddade han talen med ett magnifikt bildspråk.

Slutligen hade han förmågan att förmedla den otroligt allvarliga situationen i Europa när Hitler startade sina erövringståg. Han ville undvika misstaget från tidigare ledare i Storbritannien som under Första världskriget inte var lika uppriktiga om det besvärliga läget för de allierade. Samtidigt lyckades han kombinera sin uppriktighet med att ingjuta ett stort mod hos britterna att det bara fanns en väg: kämpa och aldrig ge sig.