Svenska börsföretag bör bli bättre på att utnyttja sociala medier

netflix

Var idag på ett intressant seminarium om finansiell kommunikation och sociala medier som Aspekta arrangerade. I panelen medverkade Erik Sjöman från Vinge och Mikael Sjöblom från Aspekta.

Först en internationell utblick: I USA är det tillåtet att lämna kurspåverkande information via sociala medier. Det går tillbaka till 2012 när Reed Hastings, en av Netflix grundare, la ut på Facebook att TV-tittandet uppgick till en miljard tittartimmar vilket gjorde att börskursen för företaget steg från 70 till 81 dollar. Efter sju månaders utredning kom amerikanska finansinspektionen, SEC, fram till att det är ok att lämna kurspåverkande information i sociala medier så länge man upplyser marknaden om att man använder exempelvis Facebook för den typen av information. Och det är inte ovanligt att amerikanska börsföretag använder Twitter, Facebook och andra kanaler för att kommunicera med sina aktieägare.

Trots vår digitala mognad i Sverige ligger vi långt efter USA när det gäller IR och sociala medier. Regelverket tillåter inte att man först kommunicerar kurspåverkande information via sociala medier utan det ska först gå ut via pressmeddelande i de traditionella kanalerna. Eller rättare sagt det kan gå ut samtidigt i traditionella kanaler och i sociala medier.

Och det finns faktiskt en hel del fördelar för börsföretagen: Man kan framhålla huvudbudskapen och guldkornen i den senaste kvartalsrapporten. Närvaro på sociala medier kan till viss del uppväga bristen på analys och mediegenomslag, speciellt för de mindre börsbolagen. Det blir en viktig kompletterande kanal för att marknadsföra det finansiella varumärket.

Risker? Ja, risken är ju om man släpper kurspåverkande information först via exempelvis Facebook. Men, oavsett så måste man som börsföretag ändå sortera informationen i kurspåverkande och icke-kurspåverkande. Precis som man behöver göra om man har ett one-on-one möte med en analytiker.

Det är förvånansvärt få svenska börsföretag som tar chansen att kommunicera till finans- och aktiemarknad genom denna kanal. Ett undantag är verkstadsföretaget Haldex som på Twitter kommenterar den senaste kvartalsrapporten i anslutning till den telefonkonferens som arrangeras för de professionella, dvs analytiker, investerare och media. På så sätt kan de många små privata aktieägarna också få ta del av mer initierad information. Ett annat exempel är Nordnets VD som på sin blogg kommenterar bolagets kvartalsrapport på ett mer personligt sätt. Ett tredje exempel är Ola Rollén – en av få svenska börs-VD:ar som är mycket aktiv på Twitter även om det inte handlar så mycket om finansiell kommunikation. Det är ett utmärkt sätt att bygga Hexagon-varumärket på ett mer personligt sätt.

Så svenska börsföretag – här finns obruten terräng – ta chansen att skapa en god kompletterande kommunikation via exempelvis Facebook och Twitter. Det handlar om ”first movers advantage” – förr eller senare kommer denna utveckling även till den svenska marknaden – speciellt när den yngre generationen når beslutsfattande ställningar.