Kategoriarkiv: PR

Bristande krishantering förvärrar Borgs läge

http://www.gp.se/image/policy:1.4512116:1502116415/Anders-Borg-l-auml-mnade-i-fredags-posterna-som-vice-styrelseordf-ouml-rande-f-ouml-r-Kinnevik.jpg?f=Wide&w=1024&$p$f$w=16734a6

Anders Borgs fyllekväll på Husarö har onekligen fått oanade proportioner. Självklart är hans uppträdande under all kritik och allvarligt, speciellt för en person i hans ställning. Men jag kan inte låta bli att reflektera över att hans bristande krishantering har bidragit till att göra situationen än värre.

I ett sådant här krisläge gäller ju bara en sak: att göra en ”pudel”, ja kanske till och med ”dubbelpudel”- något som är helt nödvändigt, dvs att vara djupt ångerfull och be om ursäkt. Det har förvisso Borg gjort men samtidigt också med tillägget att han har varit pressad på sistone i sitt jobb, vilket är en dålig ursäkt. Även om han har ett tufft arbetsschema så ursäktar det inte att hans beteende. Bättre då att istället verkligen trycka på hur illa han har betett sig och att hans kränkande uttalanden verkligen inte är värderingar som han står för.

Hans fästmö Dominika Peczynski ryckte snabbt ut till hans undsättning och stöttade honom via sociala medier. Det är ju bra men att sedan komma med ytterligare kommentarer som ”att vi bad om ursäkt för säkerhets skull” gör det bara än mer märkligt och ogenomtänkt.

Väldigt snabbt tog Borg också beslut om att lämna flera styrelseuppdrag, bland annat som vice ordförande för Kinnevik. För mig verkar det vara en överreaktion. Hans erfarenheter från den internationella finansiella världen är säkert mycket värdefulla för Kinnevik och detta beslut hade kunnat vänta tills stormen bedarrat.

Anna Kinberg Batra var inte sen med att kritisera Borg och det kan man ju verkligen tycka är att ta billiga politiska poänger. Men att gå i konfrontation med AKB som Borg gjorde och ifrågasätta hennes omdöme är inte den bästa krishanteringen – det är tändvätska som får den mediala elden att blossa upp ytterligare.

Att skandalen kring Borg har fått så mycket medial uppmärksamhet är inte förvånande. Det får man räkna med om man är en sådan känd person och har ett antal högprofilerade uppdrag. Men vi ska inte glömma bort att Anders Borg har ett mycket starkt varumärke, bland annat vald av Financial Times till EU:s främsta finansminister när han satt i Alliansregeringen. Ett sådant gott varumärke gör att man tål en hel del kritik – mitt tips är att han så småningom reder ut stormen om än med ett  skamfilat rykte.

Motsägelsefull kommunikation från Spotify skadar förtroendet

spotify

Nu i veckan fick vi motsägelsefulla signaler från Spotify. Grundaren och styrelseledamoten Martin Lorentzen förnekade att det finns några planer på börsintroduktion. I en intervju i Ekonomiekot menade han att uppgifterna om en börsintroduktion är ”helt tagna ur luften”. Samtidigt har bolaget självt genom sin kommunikationschef bekräftat i Financial Times att det finns planer att notera bolaget i New York. Liknande tongångar finns att läsa i företagets årsredovisning. Planerna på en notering är också rätt logiska med tanke på att bolaget har en majoritet av institutionella investerare och de vill sannolikt helst se en likvid aktie som man kan handla med. Sedan kan Martin Lorentzon ha sin agenda och goda skäl, exempelvis att man inte säger något förrän styrelsen har tagit beslut om en notering.

Problemet med denna typ av motsägelsefull kommunikation är att det skadar företaget. Det är inte första gången en styrelse och ägare å ena sidan, och ett bolag å andra sidan inte har synkroniserat sin kommunikation till marknaden. Normalt ska det ske genom ett bolags kommunikationspolicy där bland annat riktlinjer och ansvar för kommunikationen klargörs. Det är möjligt att Spotify har en sådan policy men i så fall efterlevs den inte. Kan investerarna lita på vad bolaget kommunicerar? Kommer någon av ägarna och styrelseledamöterna ha sin egen agenda som kan leda företaget mot en helt annan kurs än vad som förmedlats? Ja, denna typ av frågor leder till ökad riskpremie för bolaget och riskerar att få seriösa institutionella och privata aktieägare att tacka nej till ett erbjudande om teckning. Den motsägelsefulla kommunikationen skadar bolagets förtroende och ger en uppförsbacke vid en eventuell börsintroduktion.

Offensiv krishantering för näringslivets rockstar

IMG_2187

Just nu utspelar sig ett mycket intressant drama i det svenska och till viss del norska näringslivet. Hexagons VD och guldgosse Ola Rollén står åtalad av norska ekobrottsmyndigheten Ökokrim för olovlig insiderhandel i det norska biometriföretaget Next Biometrics. Åklagaren hävdar att Ola Rollén genom bolag köpte på sig aktier på icke offentliggjord kurspåverkande information. Några dagar efter köpet av aktier deltog samma bolag i en riktad nyemission som fick kursen att rusa.

I den här typen av situationer är det inte ovanligt att bolaget bakom sin VD, dvs styrelsen, ber VD:n ta time-out tills frågan är utredd och juridiskt avgjord alternativt att den åtalade till och med får lämna in sin avskedsansökan för att inte skada bolaget.

I Ola Rolléns fall ställer styrelsen helhjärtat upp bakom sin VD och menar att det finns stark bevisning som visar på Ola Rolléns oskuld. Och det finns ju ett grundläggande skäl till att man inte vill förlora sin VD med stjärnstatus. Få andra VD:ar lär ha betytt så mycket för sitt bolags utveckling. När Ola Rollén tillträdde som VD för Hexagon år 2000 var börsvärdet någon miljard kronor. Som framgick av DI den 17 mars har Ola Rollén under sina år utvecklat Hexagon till ett snabbväxande och mycket framgångsrikt mätteknik- och mjukvaruföretag med ett börsvärde på cirka 130 miljarder kronor!

Styrelsen för Hexagon använder sig av en mycket offensiv krishantering:
– Man har gjort en egen utredning för att visa på sin VD:s oskuld.
– Transparensen och tillgängligheten är stor: I torsdags den 16 mars arrangerade Hexagon en telefonkonferens för analytiker och investerare där Ola Rollén med advokater ägnade mycket tid åt att förklara de omstridda aktieaffärerna hösten 2015.
– Styrelsen sluter helhjärtat upp bakom sin VD
– Styrelseordförande vill inte ens säga idag att Ola Rollén måste gå ifall han fälls

Samtidigt står åklagaren Marianne Bender på sig och hävdar att hon är övertygad om att kunna bevisa Ola Rolléns straffrättsliga gärningar. Dessutom tillägger hon att i nio av tio mål har Ekobrottsmyndigheten lyckats få fällande domar.

Jag tycker det är befriande att styrelsen bedriver en proaktiv och offensiv kriskommunikation, under förutsättning att man har väl på fötterna. Det är ovanligt att en styrelse så helhjärtat backar upp sin VD, det hade varit lättare att kasta ut den misstänkte för att rädda sitt eget skinn. Samtidigt så kan det bli besvärande om målet drar ut på tiden – det finns spekulationer om att målet kommer upp tidigast hösten 2017 eller till och med under 2018 i Oslo tingsrätt. Att ha en åtalad VD, visserligen ej fälld, under sådan lång tid kan knäcka förtroendet för både styrelsen och bolaget. Idealiskt hoppas nog styrelsen på en snabb process med friande dom – då kan den offensiva kriskommunikationen visa sig väldigt lyckosam.

Amerikanska presidentvalet kan bli en rysare

img_0480-am-valetVar i veckan på Aspektas seminarium om det amerikanska presidentvalet. Per T Ohlsson på Sydsvenskan, sannolikt en av landets kunnigaste om amerikansk politik och presidentval, gjorde en utmärkt presentation av nuläget inför presidentvalet i november.

Förnärvarande skiljer det ca 4 procentenheter till Clintons fördel. Men det är inte på något sätt en säker ledning – det räcker med några skandaler så kan Trump stå som vinnare. Värt att notera enligt Per T är att de så kallade swing states, som Florida, Ohio och Pennsylvania, ofta fäller avgörandet. I dessa tre leder just nu Clinton vilket talar till hennes fördel. Det är också intressant med att ingen republikansk presidentkandidat har vunnit utan att ha vunnit Ohio.

Aldrig har det amerikanska folket haft två så impopulära kandidater att välja emellan. Många ser Trump som djupt ovärdig presidentposten, far med lögner, grov och har dessutom ingen politisk erfarenhet. Clinton ses som provocerande och med många frågetecken från hennes tid som utrikesminister: Har hon hjälpt maken med fundraising till Clinton Foundation? Tveksamheter kring hur hon har hanterat sin e-post m m.

Vad talar då för att Clinton ändå vinner? En av de absolut viktigaste faktorerna är den demografiska förändringen i USA. Minoritetsgrupperna som hispanics och asiater växer snabbt och dessa tenderar att rösta demokratiskt. Minoritetsgrupperna, ogifta kvinnor samt ungdomar under 30 år brukar rösta demokratiskt och de representerar ca 63% av väljarkåren.

Om Clinton misslyckas med att mobilisera dessa grupper kan Trump vinna. Han stöds av äldre, vita, lägre medelklassväljare. Trump utnyttjar också den bitterhet som finns hos amerikaner idag. Visserligen har ekonomin återhämtat sig väl sedan Lehman-kraschen 2008 men många amerikaner har trots allt fått det ekonomiskt sämre – något Trump framhåller.

Ja, mycket kan hända fram till valet. Per T framhöll det man brukar kallar för ”The October surprise”, dvs att något uppseendeväckande inträffar och svängar opinionen. En större skandal som lyfts fram kring kandidaterna eller någon stor utrikespolitisk fråga kan dyka upp.

En utmärkt site som Per t tipsade om är http://www.realclearpolitics.com/

Här kan man följa de senaste nyheterna kring valet inkl olika opinionsmätningar. Siten uppdateras dagligen.

Har världen blivit galen?

d trumpVi lever i en mycket omvälvande tid. Förändringstakten är hög i vårt samhälle präglad av ökad globalisering, polarisering och digitalisering. Jag är nog inte ensam om att uppleva att vi lever i en alltmer kaotisk värld. Några saker har fått mig att fundera på om världen har blivit galen.

Terroristattacker, stora som små, har dessvärre blivit ett allt vanligare inslag i vardagen och utgör ett stort hot mot den fria världen. Är världen oförmögen att ta itu med både säkerhetsfrågor och roten till terrorismen? Ligger förklaringen i totalt skilda världsuppfattningar och värderingar samt ökande klyftor mellan välbeställda och fattiga? Saknar vi i Västvärlden förmåga att verkligen förstå och sätta in oss i jihadisternas situation och syn, eller är det så att den fria världen och jihadisterna aldrig kommer att förlikas?

Ett annat exempel på vår galna värld är presidentvalet i USA. En forskare på Harvard har gjort en genomgång av Donald Trump och Hillary Clintons påståenden och kommentarer under primärvalen. Den visar att över 60 procents av Trumps uttalanden var antingen falska eller kraftigt överdrivna. Motsvarande siffra för Clinton var över 20 procent. Det finns en uppbar risk att världens mäktigaste ämbete kommer att intas av en opålitlig pajas och skojare. Enligt en av de senaste opinionsmätningarna leder han med tre procentenheter före Clinton. Hur kan en politiker som baserar så mycket av sin kampanj på lögner och överdrifter ens komma i närheten av presidentposten? Jag börjar då fundera på om det är den outbildade amerikanska allmänheten som inte vet bättre. En snabb koll på nätet visar dock att ca 33 procent av amerikanarna har en högskoleutbildning mot 23 procent för svenskarna – om detta nu stämmer.

Det tredje exemplet på dagens galenskap är lanseringen av Pokémon Go. Från små samhällen på landet i Skåne till storstaden Paris har jag sett människor vara helt fokuserade på att fånga imaginära figurer med sin mobil – hur galet är inte det? Ur kommersiell synpunkt får man dock bara gratulera Nintendo. Sällan har man sett en internationell lansering få så mycket uppmärksamhet, både i traditionell media och på nätet. Jag själv skulle dock aldrig kunna tänka mig springa runt och jaga pokemonfigurer. Samtidigt kan jag inte låta bli att fascineras över att Nintendo lyckats skapa en produkt som kombinerar både den virtuella och verkliga, fysiska världen. Och för oroliga föräldrar ger ju Pokémon Go barn och ungdomar möjlighet att faktiskt även få motion samtidigt som man håller på med spelet.

Förvånande dålig förberedelse inför exponering i media

uppdrag_granskning
I veckan som gick hade SVT:s Uppdrag granskning (UG) fokuserat på förmögna svenskar som ”smitit undan skatten”. Bakgrunden är den regel som Skattemyndigheten införde om ”självrättelse” i deklarationen, dvs personer som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration kan rätta rätta dem på eget initiativ i efterhand och slippa betala skattetillägg. Regeln innebär att förmögna svenskar har kunnat föra tillbaka sina tillgångar till Sverige och skatta för dem på ett lagligt sätt. I gengäld slapp man straffavgift och beskattning äldre än fem år. Många svenskar har utnyttjat denna möjlighet, bland annat på grund av den ökade transparensen mellan länder och därmed risk för upptäckt. Det är ingen tvekan om att reglerna varit effektiva – statskassan har fått in många miljoner på detta sätt. Reglerna försvarades också av finansminister Magdalena Andersson, när hon intervjuades i Aktuellt i början av veckan.

UG hade lyckats få fram en lista på ca 9 000 svenskar som har utnyttjat denna möjlighet till ”skatteamnesti”. Grupper som bland annat lyftes fram var kända politiker, företagsledare och markägare. Storyn ”pumpades upp” genom dagliga inslag i Rapport och Aktuellt ett par dagar i förväg.

Utmärkande för de personer som exponerades i programmet var deras defensiva hållning gentemot UGs reportrar. Att slänga luren i örat på reportern som vissa personer gjorde ger inget bra intryck. Att hänvisa till att man knappt kände till förmögenheten i utlandet var kanske inte det första budskapet som man skulle ha kommunicerat. Det var många exempel på hur illa förberedda de här personerna var på en exponering i media. Undantaget var bland annat markägaren Otto von Arnold, en av få personer som ställde upp framför kameran och på ett lugnt och sakligt sätt kommenterade frågan.

Faktum är att det här ”kriget” mot UG inte går att vinna. Precis som Otto von Arnold framhöll är det ett problem, dvs att undanhålla skatt och samtidigt ta emot EU-finansierat gårdsstöd. Även om de här personerna har följt reglerna om självrättelse är det ett moraliskt problem att man undanhöll skatt i ett tidigare skede. Vad krävs då vid en medial exponering? Klargör dina budskap, fundera över hur du ska hantera besvärliga frågor och gör ”pudeln” när det är befogat. Har man begått en dumhet är det bättre att erkänna det än att komma med undanflykter. Vad gäller UG hoppas jag att man fortsätter granskning av ”smitare” i samhället – ett intressant ämne kan vara ”arbetssmitare”, dvs folk som missbrukar bidragssystemet på andra sätt – allt från sjukskrivningar till arbetslöshetsersättning.

Är Arlas krishantering tillräcklig?

M42_Motorway_-_Arla_Scania_articulated_vehicle_-_geograph.org.uk_-_1362939Nu i veckan gick Arlas VD Henri de Sauvage ut i en debattartikel i DI och berättade om företagets tveksamma och dyra representation. Speciellt mot bakgrund av den djupa kris landets mjölkbönder befinner sig i. Detta ”erkännande” var säkert framtvingat av Uppdrag Gransknings kommande avslöjanden om turerna kring den kooperativa mejerijätten. Men självklart stod Arla inför ett vägval: Vi ligger lågt och hoppas att Uppdrag Gransknings avslöjanden inte är så farliga och att ”det blåser över”. Eller så försöker vi vara proaktiva och går själva ut med komprometterande fakta.

Här måste man göra en bedömning av hur allvarligt läget är: Är vi själva överdrivet oroliga för att nyheten ska få stora rubriker och en bred spridning i media och i sociala medier? Och det faktum att man går ut kan ju i sig generera en oönskat stor medial och viral spridning, dvs man spär själv på konflikten och förstorar problemet. Eller är det verkligen så att läget är mycket bekymmersamt – är risken stor att den negativa nyheten gör att vårt varumärke får sig en ordentlig törn och t o m hamnar i en djup förtroendekris?

Om vi försöker hålla oss ”under radarn” kan vi förvärra läget när nyheten väl briserar: ”De försökte gömma undan frågan” kan bli en naturlig följdeffekt. Jag har alltför ofta sett exempel på företag och organisationer som valt ”ducka-strategin”. Det har lyckats ibland, mer av tur än skickligt övervägande. Men ofta har situationen förvärrats och ibland har skadorna inte blivit möjliga att reparera med som följd att VD, ledning och styrelse, eller delar därav, har tvingats gå.

Arla valde att vara proaktiva, vilket är djärvt och bra. Att få ut VD:n på banan och ”lägga korten på bordet” är inte givet. Sedan är ju frågan om denna strategi är tillräcklig för att återskapa förtroendet för företaget hos de hårt prövade kunderna. En förutsättning för att lyckas med den proaktiva strategin är att man verkligen lägger ”alla korten på bordet”. Dvs visar en mycket stor ödmjukhet och öppenhet, och inte drar sig för att vara utelämnande. Det verkar då inte speciellt klokt att inte vara noga med detaljerna. I dagens nummer av DI ägnar tidningen en stor artikel med rubriken: ”Fixade golffesten – Arla tog notan för ICAhandlarnas försklassiga middag”. Konflikten späs på och dessutom verkar ännu ett företag dras in i frågan. Fortsättning lär nog följa.

http://www.di.se/di/artiklar/2015/12/4/arla-betalade-festen/

http://www.di.se/artiklar/2015/12/2/mjolkbonderna-kraver-arla-huvuden-pa-fat/

Sociala medier både ett hot och en möjlighet vid kriser

social-media-400854_640Sociala medier gör företag och organisationer mer sårbara vid kriser. Vi vet att drev i traditionella medier snabbt kan rasera varumärken som byggts upp under många år. Speciellt om företagsledningen inte har tillräcklig beredskap i form av krisplan, krisgrupp med väl definierade ansvar, samt utveckling av tänkbara krisscenarier och krisövningar. Med den snabba utvecklingen av sociala medier och andra digitala kanaler ökar risken för att företagen hamnar på efterkälken.

Genom den snabbt ökade användningen av Facebook, LindedIn, Instagram, Twitter och andra kanaler har vi fått en helt annan transparens och maktförskjutning. Vem som helst kan publicera inlägg och är du kund hos ett företag, eller medborgare i en kommun, kan dina synpunkter snabbt skada ett företags eller organisations verksamhet. Speciellt om inlägget får en snabb spridning på nätet.

Företags- och organisationsledningar bör ställa ett antal centrala frågor för sin krisberedskap:

Klarar vår hemsida av en anstormning av besökare vid en kris?

Har vi tillräckligt koll på i vilka digitala kanaler som våra huvudintressenter befinner sig?

Har vi en tillräckligt god omvärldsbevakning på nätet?

Vilken förmåga har vi ett snabbt hantera frågor och inlägg på exempelvis Facebook och Twitter?

Och hur bemöter vi spekulationer och ryktesspridning i sociala medier?

Hur kan vi använda bloggar i krishanteringen?

Har vi integrerat den mobila kommunikationen i vår kriskommunikation? Hur når vi snabbt ut via mobiler och läsplattor till våra primära intressenter?

Har företagsledningen tillräckligt god kunskap om hur de sociala medierna fungerar?

Har vi en tydlig strategi och plan för hantering av kriser i sociala medier och andra digitala kanaler?

Hur kan vi använda sociala medier för att vända krisen till vår fördel?

Om ni inte har bra svar på ovanstående frågor bör ni se till att snabbt förbättra era förberedelser. Och det är ju inte bara ett hot – rätt krisberedskap inklusive de digitala förberedelserna ger också möjligheter att i slutändan förstärka det egna varumärket.

Svenska börsföretag bör bli bättre på att utnyttja sociala medier

netflix

Var idag på ett intressant seminarium om finansiell kommunikation och sociala medier som Aspekta arrangerade. I panelen medverkade Erik Sjöman från Vinge och Mikael Sjöblom från Aspekta.

Först en internationell utblick: I USA är det tillåtet att lämna kurspåverkande information via sociala medier. Det går tillbaka till 2012 när Reed Hastings, en av Netflix grundare, la ut på Facebook att TV-tittandet uppgick till en miljard tittartimmar vilket gjorde att börskursen för företaget steg från 70 till 81 dollar. Efter sju månaders utredning kom amerikanska finansinspektionen, SEC, fram till att det är ok att lämna kurspåverkande information i sociala medier så länge man upplyser marknaden om att man använder exempelvis Facebook för den typen av information. Och det är inte ovanligt att amerikanska börsföretag använder Twitter, Facebook och andra kanaler för att kommunicera med sina aktieägare.

Trots vår digitala mognad i Sverige ligger vi långt efter USA när det gäller IR och sociala medier. Regelverket tillåter inte att man först kommunicerar kurspåverkande information via sociala medier utan det ska först gå ut via pressmeddelande i de traditionella kanalerna. Eller rättare sagt det kan gå ut samtidigt i traditionella kanaler och i sociala medier.

Och det finns faktiskt en hel del fördelar för börsföretagen: Man kan framhålla huvudbudskapen och guldkornen i den senaste kvartalsrapporten. Närvaro på sociala medier kan till viss del uppväga bristen på analys och mediegenomslag, speciellt för de mindre börsbolagen. Det blir en viktig kompletterande kanal för att marknadsföra det finansiella varumärket.

Risker? Ja, risken är ju om man släpper kurspåverkande information först via exempelvis Facebook. Men, oavsett så måste man som börsföretag ändå sortera informationen i kurspåverkande och icke-kurspåverkande. Precis som man behöver göra om man har ett one-on-one möte med en analytiker.

Det är förvånansvärt få svenska börsföretag som tar chansen att kommunicera till finans- och aktiemarknad genom denna kanal. Ett undantag är verkstadsföretaget Haldex som på Twitter kommenterar den senaste kvartalsrapporten i anslutning till den telefonkonferens som arrangeras för de professionella, dvs analytiker, investerare och media. På så sätt kan de många små privata aktieägarna också få ta del av mer initierad information. Ett annat exempel är Nordnets VD som på sin blogg kommenterar bolagets kvartalsrapport på ett mer personligt sätt. Ett tredje exempel är Ola Rollén – en av få svenska börs-VD:ar som är mycket aktiv på Twitter även om det inte handlar så mycket om finansiell kommunikation. Det är ett utmärkt sätt att bygga Hexagon-varumärket på ett mer personligt sätt.

Så svenska börsföretag – här finns obruten terräng – ta chansen att skapa en god kompletterande kommunikation via exempelvis Facebook och Twitter. Det handlar om ”first movers advantage” – förr eller senare kommer denna utveckling även till den svenska marknaden – speciellt när den yngre generationen når beslutsfattande ställningar.

Crowdfunding på frammarsch!

Flippin' Burgers

Jag var i veckan på Finforum i Stockholm – en riktigt bra konferens med fokus på finansiell kommunikation. Temat var: Framtiden måste kommuniceras och analyseras – men hur?

En speciellt spännande presentation gjorde Robin Teigland, assistant professor vid Handelshögskolan i Stockholm, om framtidens finansiella kommunikationslandskap. Hon uppehöll sig rätt mycket hur crowdfunding har utvecklats, det vill säga hur man som entreprenör kan söka finansiering via nätet när bankfinansiering eller andra sätt är begränsade. Ofta får man privatpersoner att göra en donation – personer som gillar bolagets affärsidé och vill vara med att bidra till startup-företaget.

Det finns flera olika typer av crowdfunding: Donation – man ger pengar utan krav på motprestation, reward based – mot en summa pengar köper man en framtida produkt, när väl verksamheten kommer igång, aktiebaserad – dvs man köper en eller flera aktier i bolaget och slutligen lånebaserad – man lånar ut pengar till bolaget.

Några exempel på siter som tillhandahåller crowdfunding är Gofundme, Indiegogo och Kickstarter. Robin berättade om flera framgångsrika fall. Flippin’ Burgers i Stockholm som lyckades samla in ca 36 000 kr från 186 investerare för att starta sin verksamhet. Idag köar folk på gatan, även när det regnar, utanför Flippin’ Burger i Stockholm för att få smaka på de fantastiskt goda hamburgarna. CNN har rankat Flippin’ Burger som en av Europas fem bästa hamburgerrestauranger. Filmproducenten David Sandberg från Umeå lyckades via Kickstarter samla in över 630 000 dollar från 17 000 investerare för att producera ”Kung Fury” – en actionkomedy som är inspirerad av polis- och kampsportfilmer från 80-talet. Och det finns många andra framgångsrika exempel. Enligt Robin uppskattas den svenska crowdfundingmarknaden till ca 100 Mkr 2014.

Så om du är en entreprenör som håller på att starta ett företag – crowdfunding är faktiskt ett alternativ för att finansiera din verksamhet, åtminstone till vissa delar. Fördelen är ju också att du redan i detta tidiga läge börjar bygga din krets av följare och ambassadörer, och kanske även framtida kunder. För att lyckas behöver du kunna berätta din story på ett spännande sätt – allt från små idéer till stora innovationer.