Det finns fler och fler exempel på hur mottagarna av kommunikation har fått makten eller åtminstone fått ökad makt. Senast idag rapporterades i media att Amazon låter läsarna bedöma och gradera manus till olika böcker innan nätjätten bestämmer sig för vilka böcker man ska ge ut.

Vi känner väl till begreppen crowdsourcing och crowdfunding där smarta företag engagerar sina kunder och potentiella kunder att komma med idéer och uppslag för nya produkter och tjänster, eller förbättring av dessa. Och företag i behov av kapital kan också få bidrag från sina kunder och fans för att förverkliga goda affärsidéer eller utveckla nya produkter. Detta är ju ett väldigt bra sätt att skapa lojalitet och förtroende för ett företag. Men det kan också skapa problem. Är företagen förberedda och har möjlighet att ta emot kundernas synpunkter och idéer? Kan de förvalta det förtroende som de har fått av sina bidragsgivare?

Ett annat exempel är förstås medborgarjournalistiken som gör att vem som helst, exempelvis genom bloggar och chattforum, kan förmedla nyheter och tankar. Med smartphones kan privatpersoner omedelbart förmedla nyheter över hela världen innan media hinner reagera. Samtidigt har vi en krympande journalistkår som ständigt ska producera nytt material med allt mindre resurser. Här har vi naturligtvis ett demokratiproblem – hur ska media hinna med att bevaka viktiga händelser och frågor, och det på ett professionellt sätt där olika vinklar och åsikter ska speglas. Och vem granskar med kritiska ögon de som inflytelserika bloggare förmedlar?

Men det finns också exempel där media försöker flytta fram sina positioner, till exempel genom att ta ett samlat grepp kring den kritiskt granskande journalistiken. En intressant nyhet för dagen är att det globala journalistnätverket ICIJ, där flera prisbelönta svenska reportrar ingår, offentliggjort att 340 bolag har förhandlat fram speciella skatteavtal med Luxemburg. Det påstås att näverket har kommit över en mängd handlingar efter en läcka från PwC. De 80-talet reportrar från 26 länder som ingår i nätverket förbinder sig att inte publicera i förväg när de arbetar med aktuella ”scoop”. På så sätt får ICIJ extra kraft och uppmärksamhet när de publicerar. Så samarbete över gränserna är ett sätt för media att agera i en marknad med allt mindre resurser, och på så sätt skapa en balans mot både dagens snuttifierade nyhetsrapportering och medborgarjournalistiken.