Crowdfunding på frammarsch!

Flippin' Burgers

Jag var i veckan på Finforum i Stockholm – en riktigt bra konferens med fokus på finansiell kommunikation. Temat var: Framtiden måste kommuniceras och analyseras – men hur?

En speciellt spännande presentation gjorde Robin Teigland, assistant professor vid Handelshögskolan i Stockholm, om framtidens finansiella kommunikationslandskap. Hon uppehöll sig rätt mycket hur crowdfunding har utvecklats, det vill säga hur man som entreprenör kan söka finansiering via nätet när bankfinansiering eller andra sätt är begränsade. Ofta får man privatpersoner att göra en donation – personer som gillar bolagets affärsidé och vill vara med att bidra till startup-företaget.

Det finns flera olika typer av crowdfunding: Donation – man ger pengar utan krav på motprestation, reward based – mot en summa pengar köper man en framtida produkt, när väl verksamheten kommer igång, aktiebaserad – dvs man köper en eller flera aktier i bolaget och slutligen lånebaserad – man lånar ut pengar till bolaget.

Några exempel på siter som tillhandahåller crowdfunding är Gofundme, Indiegogo och Kickstarter. Robin berättade om flera framgångsrika fall. Flippin’ Burgers i Stockholm som lyckades samla in ca 36 000 kr från 186 investerare för att starta sin verksamhet. Idag köar folk på gatan, även när det regnar, utanför Flippin’ Burger i Stockholm för att få smaka på de fantastiskt goda hamburgarna. CNN har rankat Flippin’ Burger som en av Europas fem bästa hamburgerrestauranger. Filmproducenten David Sandberg från Umeå lyckades via Kickstarter samla in över 630 000 dollar från 17 000 investerare för att producera ”Kung Fury” – en actionkomedy som är inspirerad av polis- och kampsportfilmer från 80-talet. Och det finns många andra framgångsrika exempel. Enligt Robin uppskattas den svenska crowdfundingmarknaden till ca 100 Mkr 2014.

Så om du är en entreprenör som håller på att starta ett företag – crowdfunding är faktiskt ett alternativ för att finansiera din verksamhet, åtminstone till vissa delar. Fördelen är ju också att du redan i detta tidiga läge börjar bygga din krets av följare och ambassadörer, och kanske även framtida kunder. För att lyckas behöver du kunna berätta din story på ett spännande sätt – allt från små idéer till stora innovationer.

Vi måste bli bättre på mäta effekterna av kommunikationen!

Marknadsföring

Läste i början av veckan en artikel i Dagens Industri som manar till eftertanke. Enligt undersökningen Säljindikatorn uppger närmare hälften av de 100 börsbolag som intervjuats att de inte ser några säljeffekter av sin marknadskommunikation. Enligt Institutet för reklam och mediestatistik investerar svenska företag årligen 65 miljarder kronor i marknadskommunikation. Och enligt Säljindikatorn är det 40 procent av de tillfrågade börsföretagen som inte mäter effekterna av och utvärderar sina investeringar i marknadskommunikation. De mätningar som görs är ofta kopplade till varumärket, men alltför sällan mäts effekterna för försäljningen.

Dessa siffror är alarmerande men bekräftar min egen erfarenhet från arbetet med många olika slags kunder. Som konsult får jag ofta gehör för vikten av att arbeta metodiskt och målinriktat med kommunikationen. Vanligtvis är vi överens om att utveckla en plan med tydliga mål och strategier. Analys, planering och genomförande – allt från annonser, PR och sociala medier. Men sedan brister det i uppföljningen. Inte sällan så räcker inte pengarna till och det är lätt att istället tänka på nästa steg, nya spännande kommunikationsprojekt. En annan möjlig förklaring är bristande styrning. Marknadschefer och kommunikationschefer utvärderas alltför sällan på mätbara resultat av sitt arbete.

Vi konsulter har här också ett ansvar. Kunden har en viss summa pengar för sin investering i exempelvis en kampanj eller någon annan kommunikationsinsats. Tidigt i planeringen behöver medel avsättas för utvärderingen också, även om det sker på bekostnad av konsultarvodet. Långsiktigt tjänar alla parter på det – framgångsrik kommunikation får effekt, och såväl kunden som konsulten får ökad trovärdighet.

Mottagarna får allt större makt

 

medborgarjournalistik

Det finns fler och fler exempel på hur mottagarna av kommunikation har fått makten eller åtminstone fått ökad makt. Senast idag rapporterades i media att Amazon låter läsarna bedöma och gradera manus till olika böcker innan nätjätten bestämmer sig för vilka böcker man ska ge ut.

Vi känner väl till begreppen crowdsourcing och crowdfunding där smarta företag engagerar sina kunder och potentiella kunder att komma med idéer och uppslag för nya produkter och tjänster, eller förbättring av dessa. Och företag i behov av kapital kan också få bidrag från sina kunder och fans för att förverkliga goda affärsidéer eller utveckla nya produkter. Detta är ju ett väldigt bra sätt att skapa lojalitet och förtroende för ett företag. Men det kan också skapa problem. Är företagen förberedda och har möjlighet att ta emot kundernas synpunkter och idéer? Kan de förvalta det förtroende som de har fått av sina bidragsgivare?

Ett annat exempel är förstås medborgarjournalistiken som gör att vem som helst, exempelvis genom bloggar och chattforum, kan förmedla nyheter och tankar. Med smartphones kan privatpersoner omedelbart förmedla nyheter över hela världen innan media hinner reagera. Samtidigt har vi en krympande journalistkår som ständigt ska producera nytt material med allt mindre resurser. Här har vi naturligtvis ett demokratiproblem – hur ska media hinna med att bevaka viktiga händelser och frågor, och det på ett professionellt sätt där olika vinklar och åsikter ska speglas. Och vem granskar med kritiska ögon de som inflytelserika bloggare förmedlar?

Men det finns också exempel där media försöker flytta fram sina positioner, till exempel genom att ta ett samlat grepp kring den kritiskt granskande journalistiken. En intressant nyhet för dagen är att det globala journalistnätverket ICIJ, där flera prisbelönta svenska reportrar ingår, offentliggjort att 340 bolag har förhandlat fram speciella skatteavtal med Luxemburg. Det påstås att näverket har kommit över en mängd handlingar efter en läcka från PwC. De 80-talet reportrar från 26 länder som ingår i nätverket förbinder sig att inte publicera i förväg när de arbetar med aktuella ”scoop”. På så sätt får ICIJ extra kraft och uppmärksamhet när de publicerar. Så samarbete över gränserna är ett sätt för media att agera i en marknad med allt mindre resurser, och på så sätt skapa en balans mot både dagens snuttifierade nyhetsrapportering och medborgarjournalistiken.