Den köpta bolagsanalysen allt viktigare för aktieägarna

Skärmavbild 2016-05-25 kl. 16.27.18Var igår på ett intressant IR-seminarium hos kommunikationsbyrån Aspekta med rubriken: Hur trovärdig är den köpta bolagsanalysen? Panelen bestod av Anders Elgemyr från Jarl Securities, Agneta Jönsson från Aktiespararna samt krönikören och börsanalytikern Anders Haskel. Debatten leddes av Mikael Sjöblom, ansvarig för Aspektas finansiella kommunikation.

Den köpta bolagsanalysen eller uppdragsanalysen blir allt vanligare på aktiemarknaden. Den courtagestyrda analysen gör investment bankerna främst på de större noterade bolagen. Det hänger ihop med att courtaget har minskat så att det inte lönar sig för bankerna att även täcka in framför allt de mindre bolagen. En tredje typ av analys är mediernas analys – den är mer av engångskaraktär och gäller också ofta större och möjligtvis medelstora bolag. Men som sagt ingen direkt kontinuitet där, även om tidningar som Dagens Industri och Aktiespararen följer upp sina placeringsråd i analysen. Den fjärde typen är användargenererad analys. Då är det privatpersoner, ofta mindre aktieägare, daytraders och andra som delar med sig av sina tankar, mer eller mindre professionellt på nätet, exempelvis via aktiechattar.

För många bolag blir det naturligt att inrikta sig på den köpta analysen. Som Anders Haskel framhöll så är det svårt för 90 procent av de börsnoterade bolagen att få en analys av någon investment bank – dvs den courtagestyrda analysen. Mediernas analys är relativt få börsbolag förunnat – de flesta ekonomitidningar skriver inte analyser på företag som har mindre än en miljard kronor i omsättning. Och den användargenererade analysen kan börsbolagen inte förlita sig på – här är risken för stor för både felaktig information och rena spekulationer. Alltså drivs många mindre börsbolag mot att köpa analys från några få utvalda aktörer. Och den utgör ett viktigt underlag vid investeringsbeslut för de många mindre aktieägarna. Men den har också en viss betydelse för institutionella placerare – buyside analytikerna går gärna igenom denna typ av analyser när man screenar bolag för sina investeringar.

Några av de aktörer som är mest kända inom köpt analys är Redeye, Remium, Penser och Analysguiden – den sistnämnda drivs av Jarl Securites och publiceras också i Aktiespararen.

Som ett mindre börsbolag – hur ska jag välja rätt aktör? Några kriterier som man bör titta på är:
– Kvaliteten på analysen – dvs kompetens och erfarenhet hos analytikerna, hur pass grundlig researchen är m m.
– Genomslag – hur pass brett och till vilka når analysen ut inklusive publicering i medierna
– Pris
– Tilläggstjänster som video (ofta intervju med VD), seminarier, aktiedagar etc.

Gissningsvis kommer den köpta analysen att fortsätta öka i betydelse. Genom courtagets minskade betydelse kommer bankerna säkert fortsätta med att bara täcka in de större bolagen. För övriga noterade bolag är uppdragsanalysen ofta ett bra marknadsföringsverktyg av den egna aktien. Men visst finns det kritiska röster också: Hur pass oberoende är de som producerar dessa analyser? Det händer att analytikern som står bakom analysen också äger aktier i det aktuella bolaget. Hur trovärdigt är det att många köpta analyser mynnar ut i en köprekommendation?
Vissa, exempelvis Analysguiden, ger dock inte bara köprekommendation. Men som Anders Elgemyr framhöll, det krävs mycket och en väldigt väl underbyggd analys för att man ska ge säljrekommendation.

Lämna taktiska överväganden för en långsiktigt ansvarsfull politik

Det är hög tid att politikerna i vårt land tar ett gemensamt ansvar för att lösa
ett antal mycket stora problem som håller på att bli alltmer akuta. Det gäller exempelvis
migrationspolitiken, energifrågorna, vårdkrisen, jobb- och bostadsproblematiken. Dagens temporära hantering av migrationsfrågorna räcker inte långt – här krävs ett långsiktigt hållbart system med rätt resurser för rimliga volymer av nyanlända. På samma sätt behövs en långsiktig syn på hur vår energiförsörjning ska ställas om från fossilberoende till förnyelsebara och miljövänliga energikällor. Sjukvården behöver få mer genomtänkta lösningar för bättre effektivitet. Frågorna kring arbetslöshet, utanförskap och bostadsbrist kräver också långsiktiga lösningar – frågor som accentueras av migrationsproblemen. Dessa frågor är så pass allvarliga och akuta att Sveriges roll som välfärdsland riskeras att raseras.

Läs PM Nilssons utmärkta ledare i Dagens Industri idag där han sammanfattar problemen på ett mycket klarsynt sätt.

http://www.di.se/artiklar/2016/5/15/ledare-varfor-regera-med-mp/

Vad det hela handlar om är att dagens politiker måste lämna kortsiktiga taktiska överväganden för långsiktiga beslut – inte minst för att ta ansvar för vårt land och för att kommande generationer ska
ska kunna leva i ett Sverige som är tryggt, har en ren miljö och ger möjlighet till arbete och utveckling.

Brexit – Att lämna eller inte lämna – kan få stor betydelse för Sverige

IMG_9357I tisdags var jag på en intressant paneldebatt om Brexit – Att lämna eller inte lämna, som arrangerades av Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Debatten leddes på ett inspirerande sätt av Maria Borelius, journalist, författare och företagare. Förutom Jonas Hafström, ordförande för Lunds universitet deltog Rune Andersson, Mellby Gård,?Brian Cordischi, Chief Investment Officer, Carnegie Investment Bank AB,?Jörgen Hettne, docent i handelsrätt, Ekonomihögskolan, Lunds universitet?Magnus Jerneck, professor i statsvetenskap, Lunds universitet?och Maria Persson, docent i nationalekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet,?samt affilierad forskare vid Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm.

Magnus Jerneck redogjorde kort för EU och dess syfte med frihandel och ekonomiskt samarbete samt den fria rörligheten av tjänster, varor, människor och kapital. Han lyfte också fram ursprungstanken med att vara fredsbevarande, något som inte minst är viktigt i dagens konfliktfyllda värld. Han menade också att EU är en politisk ordning som är framvuxen och förhandlad. Förhandlad suveränitet bygger på långsiktighet, lojalitet och kollektiv rationalitet. Rent spelteoretiskt är det en god idé att samarbeta. Ett politiskt system som är både konfliktalstrande och skicklig på att lösa konflikter.

På andra sidan spektrumet har vi den färgstarke debattören och EU-kritikern Rune Andersson som menade att det inte är bra att EU centraliserar makten och driver igenom gemensamma lagar och pålagor som påverkar företagen negativt. Även om man lämnar EU så kan man ha bra frihandelsavtal!

I Storbritannien rasar debatten inför folkomröstningen den 23 juni. Brexit-anhängarna framhåller EU:s höga kostnader, inte minst subventionerna till jordbruket, centralisering av makten i förhållande till medlemsländerna och bristen på kontroll över migrationsfrågorna. Bremain-förespråkarna menar å andra sidan att EU är positivt för frihandel och den ekonomiska utvecklingen samt motverkar protektionism.

Brian Cordischi, framhöll också de ekonomiska riskerna vid ett utträde: Det kommer att skapa stor volatilitet på de finansiella marknaderna – något som inte minst är viktigt för London som Europas finansiella centrum.

Flera i panelen påpekade att vi saknar en Europa-debatt i Sverige. Detta trots att 60-70 procent av våra lagar kommer från EU. Någon menade att efter folkomröstningen i Sverige om EMU så finns det en tyst politisk överenskommelse bland de politiska partierna att inte diskutera EU-frågorna. Min egen reflektion är att EU för många svenskar fortfarande känns ganska abstrakt och långt borta från vår vardag. Kanske beror det på att EU inte har varit så bra på att marknadsföra sig själv och vad man uppnår i medlemsländerna, åtminstone i Sverige. Det i sin tur kan bero på bristande mediehantering från EU:s sida. Och det är klart att våra politiska partiers ointresse att lyfta EU-frågorna påverkar den svenska opinionen.

Folkomröstningen i Storbritannien har stor betydelse för Sverige. Det finns en stor samhörighet mellan länderna. Sverige har precis som Storbritannien ingen gemensam valuta – euron. Sverige har ofta röstat på samma linje som Storbritannien i viktiga politiska frågor inom EU. Maria Borelius presenterade färsk statistik från en opinionsmätning som visar att en majoritet av svenskarna är positiva till att Sverige är kvar i EU medan om Storbritannien lämnar EU är en majoritet av svenskarna för att även Sverige ska lämna.

Enligt opinionsmätningarna är det jämnt race mellan Brexit- och Bremain-sidorna. Experterna i panelen menade att ett lågt valdeltagande gynnar Brexit-anhängarna och unga är mer positiva till att Storbritannien blir kvar inom EU. Min slutsats är då att Bremain-gruppen kommer att satsa stora resurser på att mobilisera väljarkåren och speciellt försöka nå ut till de unga väljarna. Resultatet av folkomröstningen den 23 juni kommer att få stor betydelse för omvärlden och för oss svenskar – speciellt vid ett utträde.