Kategoriarkiv: Finansiell kommunikation

Allt fler misstankar om insiderbrott – insiders behöver skärpa sig

 

Misstankarna om insiderhandel och insiderbrott har duggat tätt den senaste tiden. Två personer i ledande ställning på Cloetta sålde aktier några veckor innan företaget gick ut med en vinstvarning i mitten av september. Personerna bedyrar sin oskuld men frågan utreds fortfarande av Ekobrottsmyndigheten. I oktober vinstvarnade Oscar Properties. Strax före vinstvarningen föll aktien med 7 procent, vilket föranleder misstankar om att någon eller några har handlat på denna insiderinformation innan den blev offentlig. Ola Rollén, VD för Hexagon, utreds av norska ekobrottsmyndigheten för insiderbrott – rättegången inleddes förra veckan. I slutet av oktober kunde vi läsa att affärssystemföretaget Fortnoxs störste ägare misstänks för insiderbrott. Listan börjar bli lång.

Sedan den 3 juli 2016 gäller MAR – EUs nya marknadsmissbruksförordning. Det är ett snårigt regelverk som inte alltid är så lätt att förstå. Det reglerar bl a vilka personer som är i ledande ställning, definition av insiderinformation och insiderhandel, vad som är ett uppskjutet offentliggörande, permanenta och händelsestyrda loggböcker, handelsförbud med aktier, insynsrapportering m m. Det var övrigt förvånande att Finansinspektionen var så sena med att vägleda emittenter dvs de noterade bolagen och aktieägare om hur MAR skulle tillämpas. Nu har det gått över ett år och vi som arbetar i marknaden börjar bättre förstå vad som är korrekt tillämpning.

Är du en insiderperson eller person i ledande ställning måste man vara extremt försiktig när det gäller köp och försäljning av aktier i det egna bolaget. Enligt MAR råder en stängd period, dvs 30 dagar före offentliggörandet av en delårsrapport, råder handelsförbud. Dessutom kan det ju mellan kvartalsrapporterna komma ut nyheter som innehåller insiderinformation, dvs kan påverka kursen i endera riktningen; stora order, förvärv, vinstvarning m m. Detta gör det svårt för en person i ledande ställning att handla med aktier. Riskerar jag att göra fel, dvs kommer min försäljning eller köp av aktier för nära en nyhet med insiderinformation?

Min uppfattning är att insiderpersoner inte ska chansa överhuvudtaget. Det finns ett tillfälle som sällan skapar något problem: Köp eller sälj aktier direkt efter att en kvartalsrapport är offentliggjord (rekommendationen är tidigast en timme efter kvartalsrapporten har släppts). Om det inte är optimalt för den egna plånboken så kan det inte hjälpas. Och, rådfråga juristerna gärna en gång för mycket än för lite hur MAR ska tolkas.

Motsägelsefull kommunikation från Spotify skadar förtroendet

spotify

Nu i veckan fick vi motsägelsefulla signaler från Spotify. Grundaren och styrelseledamoten Martin Lorentzen förnekade att det finns några planer på börsintroduktion. I en intervju i Ekonomiekot menade han att uppgifterna om en börsintroduktion är ”helt tagna ur luften”. Samtidigt har bolaget självt genom sin kommunikationschef bekräftat i Financial Times att det finns planer att notera bolaget i New York. Liknande tongångar finns att läsa i företagets årsredovisning. Planerna på en notering är också rätt logiska med tanke på att bolaget har en majoritet av institutionella investerare och de vill sannolikt helst se en likvid aktie som man kan handla med. Sedan kan Martin Lorentzon ha sin agenda och goda skäl, exempelvis att man inte säger något förrän styrelsen har tagit beslut om en notering.

Problemet med denna typ av motsägelsefull kommunikation är att det skadar företaget. Det är inte första gången en styrelse och ägare å ena sidan, och ett bolag å andra sidan inte har synkroniserat sin kommunikation till marknaden. Normalt ska det ske genom ett bolags kommunikationspolicy där bland annat riktlinjer och ansvar för kommunikationen klargörs. Det är möjligt att Spotify har en sådan policy men i så fall efterlevs den inte. Kan investerarna lita på vad bolaget kommunicerar? Kommer någon av ägarna och styrelseledamöterna ha sin egen agenda som kan leda företaget mot en helt annan kurs än vad som förmedlats? Ja, denna typ av frågor leder till ökad riskpremie för bolaget och riskerar att få seriösa institutionella och privata aktieägare att tacka nej till ett erbjudande om teckning. Den motsägelsefulla kommunikationen skadar bolagets förtroende och ger en uppförsbacke vid en eventuell börsintroduktion.

Svenska börsföretag måste använda sociala medier mer

sociala medier och IR

Läste i DI idag om en ny masteruppsats av Maria Bäckman och Cecilia Baron om sociala mediers påverkan på investerarrelationer. Enligt uppsatsen är det relativt få svenska börsföretag som använder sig av sociala medier i kontakten med kapital- och aktiemarknad. Ett skäl som anges är oklara börsregler i frågan.

Börsreglerna kan säkert förtydligas men jag tycker det är förvånande att så få svenska börsbolag aktivt använder sig av Twitter, Linkedin och andra sociala mediekanaler för att nå ut bredare till sina aktieägare och andra intressenter. Svenskt näringsliv brukar vara känt för att man ligger långt framme när det gäller digitaliseringsfrågor. Med tanke på den höga användningen av Internet bland svenskar och den breda användningen av sociala medier är det ännu mer förvånande. En bra jämförelse är amerikanska börsföretag som förstår värdet av börskommunikation via sociala medier. Det kan finnas många förklaringar till denna saktfärdighet: Arbetet med kvartalsrapporter och årsredovisningar är redan så betungande att företagen vill inte addera ytterligare arbete. Twitter kan upplevas som en begränsad kanal med sina 140 tecken att man inte kan ge tillräckliga svar på frågor. Sociala medier kan störa företagens ”tysta period” före rapport etc.

Ja, ni hör alla ursäkter, MEN det duger naturligtvis inte. Fördelarna är så mycket större. IR-funktionen kan nå ut till fler potentiella och befintliga aktieägare, analytiker och ekonomijournalister – speciellt småspararna kan få en viktig kompletterande kanal för ökad transparens. IR kan också ge en mer komplett bild av verksamhetens utveckling och kan snabbt svara på åtminstone enklare frågor som inte kräver långa svar. Och det ger börsföretagen, inte minst de mindre och medelstora, möjlighet att få ökad uppmärksamhet i bruset – konkurrensen är stor med de många hundratals börsnoterade bolagen som finns på de olika marknadsplatserna i Sverige.

Men, det kanske viktigaste skälet av alla är att den yngre aktieintresserade allmänheten lever på nätet och de kommer med tiden att bli allt viktigare för börsföretagen. De är morgondagens beslutsfattare och får ett allt större inflytande över såväl privata som institutionella investeringar i svenska börsföretag. Inte vill börsföretagen att man ska bli bortvald eller inte ens komma ifråga för aktieinvesteringar för att man är hopplöst gammalmodig i sin kommunikation? Så dags att tänka om svenska börsföretag och bli aktiva i relevanta kanaler som Linkedin och Twitter.

Den köpta bolagsanalysen allt viktigare för aktieägarna

Skärmavbild 2016-05-25 kl. 16.27.18Var igår på ett intressant IR-seminarium hos kommunikationsbyrån Aspekta med rubriken: Hur trovärdig är den köpta bolagsanalysen? Panelen bestod av Anders Elgemyr från Jarl Securities, Agneta Jönsson från Aktiespararna samt krönikören och börsanalytikern Anders Haskel. Debatten leddes av Mikael Sjöblom, ansvarig för Aspektas finansiella kommunikation.

Den köpta bolagsanalysen eller uppdragsanalysen blir allt vanligare på aktiemarknaden. Den courtagestyrda analysen gör investment bankerna främst på de större noterade bolagen. Det hänger ihop med att courtaget har minskat så att det inte lönar sig för bankerna att även täcka in framför allt de mindre bolagen. En tredje typ av analys är mediernas analys – den är mer av engångskaraktär och gäller också ofta större och möjligtvis medelstora bolag. Men som sagt ingen direkt kontinuitet där, även om tidningar som Dagens Industri och Aktiespararen följer upp sina placeringsråd i analysen. Den fjärde typen är användargenererad analys. Då är det privatpersoner, ofta mindre aktieägare, daytraders och andra som delar med sig av sina tankar, mer eller mindre professionellt på nätet, exempelvis via aktiechattar.

För många bolag blir det naturligt att inrikta sig på den köpta analysen. Som Anders Haskel framhöll så är det svårt för 90 procent av de börsnoterade bolagen att få en analys av någon investment bank – dvs den courtagestyrda analysen. Mediernas analys är relativt få börsbolag förunnat – de flesta ekonomitidningar skriver inte analyser på företag som har mindre än en miljard kronor i omsättning. Och den användargenererade analysen kan börsbolagen inte förlita sig på – här är risken för stor för både felaktig information och rena spekulationer. Alltså drivs många mindre börsbolag mot att köpa analys från några få utvalda aktörer. Och den utgör ett viktigt underlag vid investeringsbeslut för de många mindre aktieägarna. Men den har också en viss betydelse för institutionella placerare – buyside analytikerna går gärna igenom denna typ av analyser när man screenar bolag för sina investeringar.

Några av de aktörer som är mest kända inom köpt analys är Redeye, Remium, Penser och Analysguiden – den sistnämnda drivs av Jarl Securites och publiceras också i Aktiespararen.

Som ett mindre börsbolag – hur ska jag välja rätt aktör? Några kriterier som man bör titta på är:
– Kvaliteten på analysen – dvs kompetens och erfarenhet hos analytikerna, hur pass grundlig researchen är m m.
– Genomslag – hur pass brett och till vilka når analysen ut inklusive publicering i medierna
– Pris
– Tilläggstjänster som video (ofta intervju med VD), seminarier, aktiedagar etc.

Gissningsvis kommer den köpta analysen att fortsätta öka i betydelse. Genom courtagets minskade betydelse kommer bankerna säkert fortsätta med att bara täcka in de större bolagen. För övriga noterade bolag är uppdragsanalysen ofta ett bra marknadsföringsverktyg av den egna aktien. Men visst finns det kritiska röster också: Hur pass oberoende är de som producerar dessa analyser? Det händer att analytikern som står bakom analysen också äger aktier i det aktuella bolaget. Hur trovärdigt är det att många köpta analyser mynnar ut i en köprekommendation?
Vissa, exempelvis Analysguiden, ger dock inte bara köprekommendation. Men som Anders Elgemyr framhöll, det krävs mycket och en väldigt väl underbyggd analys för att man ska ge säljrekommendation.

Behandla aktieägarna som kunder

börslista 160131

I gårdagens DI kunde man läsa en artikel om att HM planerar att minska sina kvartalspresentationer från fyra till två. Dis skribent är kritisk till detta initiativ, vilket man kan förstå.
Som börsnoterat bolag har man två vägar att välja emellan: Ge bara den information som börskontrakt, aktiebolagslagen, IFRS med flera regelverk kräver eller att ge denna lagstadgade information plus att serva sina aktieägare.

Mitt råd till börsnoterade bolag eller bolag på väg till börsen är att se sina aktieägare och analytiker som kunder. Att skapa bra mötesplatser för sina ägare och etablera en dialog kan vara mycket värt i det långa loppet. Som börsbolag är man trots allt beroende av sina ägare – bolaget vill sannolikt ha en stabil ägarkrets och förr eller senare kan bolaget få behov av att resa kapital för exempelvis expansion. Ytterligare ett viktigt skäl är att vid en kris så blir det lättare att få aktieägarnas förtroende om man redan har etablerat en bra kontakt med dem.

Det innebär med andra ord att ägarna behöver få en tydlig bild av var företaget är på väg och hur verksamheten och ekonomin utvecklas. Börsbolaget behöver ge återkommande rapporter om utvecklingen. När kravet på kvartalsrapporter förändrades för ett par år sedan till att det räcker med två fullständiga rapporter om året var det klokt nog bara några stycken börsbolag som har utnyttjat denna möjlighet. Om det går för långt mellan rapporterna ökar risken för både läckage och spekulationer om hur verksamheten går. Att det är lite mer jobb med fyra rapporteringstillfällen än två är ju klart men inte någon stor skillnad då bolagen i vilket fall har en intern månadsrapportering.

Slutsatsen är att börsbolag får vara beredda att lägga rätt mycket tid och resurser på att serva sina privata och institutionella aktieägare, analytiker, bankkontakter och ekonomijournalister med god information. Var transparant och visa på god tillgänglighet. I slutändan kan väl hanterad kapitalmarknadskommunikation och investor relations betala sig med positiv påverkan på både aktiekursen och omsättningen av aktien – det är det värt.

Rankningar ger bra inspiration

Uppslag årsred

För många av oss nördar inom finansiell kommunikation har säsongen för årsredovisningar sparkat igång. Vi vet alla att perioden september-mars är intensiv med mer eller mindre stora projekt att ro i hamn. Och vi vet att produktion av en årsredovisning är en mödosam logistikkamp – att få alla detaljer på plats, och få dem rätt och förankra årsredovisningen hos alla berörda personer.

Vad kan inte vara bättre då med lite inspiration inför arbetet med årsredovisningar?!

En sådan källa är Report Watch – Best Annual Reports 2015 som är en internationell ranking av årsredovisningar. Resultatet släpptes för någon månad sedan. Report Watch har rankat 400 företag och vinnaren i år blev det kanadensiska bolaget PotashCorp med Electrolux som tvåa och Atlas Copco som fyra. Bland de tio bästa årsredovisningarna var sex svenska vilket visar att svenska börsbolag generellt håller en mycket god standard. Rankingen täcker in bolag från knappt 50 länder och omfattar i princip de allra flesta branscher. Några intressanta fakta: 90 procent av bolagen producerar någon form av hållbarhetsrapport, antingen som en del av årsredovisningen eller separat. Ca 60 procent av bolagen ger ingen prognos och en majoritet av årsredovisningarna innehåller heller inte information om KPI – Key Performance Indicators. Över hälften av bolagen lägger årsredovisningen som en pdf på nätet och ca en tredjedel producerar den digitalt. http://www.reportwatch.net

En svensk ranking är Kantons ”Bästa årsredovisning” som bland annat Aktiespararna står bakom. Kanton tar också ett bredare grepp genom att gå igenom annan finansiell kommunikation som delårsrapporter och hemsidor. Deras årsredovisningsranking utgår från ett antal kriterier som poängsätts. Det är en ganska mekanisk ranking men ger ändå en fingervisning om hur det enskilda börsbolaget står i förhållande till andra noterade bolag. Det är en bra övning att gå igenom kriterierna för att se inom vilka områden och frågor som man kan förbättra innehållet i årsredovisningen. I år var det Cloetta som utsågs till Årets börsbolag och som även tillsammans med Swedol tog hem första platsen för årsredovisningar bland medelstora bolag. Högst rankade av stora bolag på NASDAQ OMX Stockholm blev Wallenstam och Atrium Ljungberg, och för små bolag blev det SBC – Sveriges Bostadsrättscentrum. http://www.kanton.se/nyheter/årets-börsbolag-2014

Ytterligare en ranking som man bör studera är Finforum som släpper sitt resultat i slutet av november i samband med sin årliga konferens. Bakom Finforum står bland andra SFF – Sveriges Finansanalytikers Förening och FAR – Föreningen Auktoriserade Revisorer. Finforums ranking anses väga tungt genom att de går på djupet med innehållet i årsredovisningen ur ett informations- och redovisningsperspektiv. http://www.farakademi.se/Finforum

Slutligen är det en bra inspiration att beställa eller ladda ned egna utvalda årsredovisningar som man tycker är relevanta och spännande som jämförelse för det egna bolaget. Att bara bläddra igenom dessa brukar ge goda idéer för förbättringar.

Svenska börsföretag bör bli bättre på att utnyttja sociala medier

netflix

Var idag på ett intressant seminarium om finansiell kommunikation och sociala medier som Aspekta arrangerade. I panelen medverkade Erik Sjöman från Vinge och Mikael Sjöblom från Aspekta.

Först en internationell utblick: I USA är det tillåtet att lämna kurspåverkande information via sociala medier. Det går tillbaka till 2012 när Reed Hastings, en av Netflix grundare, la ut på Facebook att TV-tittandet uppgick till en miljard tittartimmar vilket gjorde att börskursen för företaget steg från 70 till 81 dollar. Efter sju månaders utredning kom amerikanska finansinspektionen, SEC, fram till att det är ok att lämna kurspåverkande information i sociala medier så länge man upplyser marknaden om att man använder exempelvis Facebook för den typen av information. Och det är inte ovanligt att amerikanska börsföretag använder Twitter, Facebook och andra kanaler för att kommunicera med sina aktieägare.

Trots vår digitala mognad i Sverige ligger vi långt efter USA när det gäller IR och sociala medier. Regelverket tillåter inte att man först kommunicerar kurspåverkande information via sociala medier utan det ska först gå ut via pressmeddelande i de traditionella kanalerna. Eller rättare sagt det kan gå ut samtidigt i traditionella kanaler och i sociala medier.

Och det finns faktiskt en hel del fördelar för börsföretagen: Man kan framhålla huvudbudskapen och guldkornen i den senaste kvartalsrapporten. Närvaro på sociala medier kan till viss del uppväga bristen på analys och mediegenomslag, speciellt för de mindre börsbolagen. Det blir en viktig kompletterande kanal för att marknadsföra det finansiella varumärket.

Risker? Ja, risken är ju om man släpper kurspåverkande information först via exempelvis Facebook. Men, oavsett så måste man som börsföretag ändå sortera informationen i kurspåverkande och icke-kurspåverkande. Precis som man behöver göra om man har ett one-on-one möte med en analytiker.

Det är förvånansvärt få svenska börsföretag som tar chansen att kommunicera till finans- och aktiemarknad genom denna kanal. Ett undantag är verkstadsföretaget Haldex som på Twitter kommenterar den senaste kvartalsrapporten i anslutning till den telefonkonferens som arrangeras för de professionella, dvs analytiker, investerare och media. På så sätt kan de många små privata aktieägarna också få ta del av mer initierad information. Ett annat exempel är Nordnets VD som på sin blogg kommenterar bolagets kvartalsrapport på ett mer personligt sätt. Ett tredje exempel är Ola Rollén – en av få svenska börs-VD:ar som är mycket aktiv på Twitter även om det inte handlar så mycket om finansiell kommunikation. Det är ett utmärkt sätt att bygga Hexagon-varumärket på ett mer personligt sätt.

Så svenska börsföretag – här finns obruten terräng – ta chansen att skapa en god kompletterande kommunikation via exempelvis Facebook och Twitter. Det handlar om ”first movers advantage” – förr eller senare kommer denna utveckling även till den svenska marknaden – speciellt när den yngre generationen når beslutsfattande ställningar.

Crowdfunding på frammarsch!

Flippin' Burgers

Jag var i veckan på Finforum i Stockholm – en riktigt bra konferens med fokus på finansiell kommunikation. Temat var: Framtiden måste kommuniceras och analyseras – men hur?

En speciellt spännande presentation gjorde Robin Teigland, assistant professor vid Handelshögskolan i Stockholm, om framtidens finansiella kommunikationslandskap. Hon uppehöll sig rätt mycket hur crowdfunding har utvecklats, det vill säga hur man som entreprenör kan söka finansiering via nätet när bankfinansiering eller andra sätt är begränsade. Ofta får man privatpersoner att göra en donation – personer som gillar bolagets affärsidé och vill vara med att bidra till startup-företaget.

Det finns flera olika typer av crowdfunding: Donation – man ger pengar utan krav på motprestation, reward based – mot en summa pengar köper man en framtida produkt, när väl verksamheten kommer igång, aktiebaserad – dvs man köper en eller flera aktier i bolaget och slutligen lånebaserad – man lånar ut pengar till bolaget.

Några exempel på siter som tillhandahåller crowdfunding är Gofundme, Indiegogo och Kickstarter. Robin berättade om flera framgångsrika fall. Flippin’ Burgers i Stockholm som lyckades samla in ca 36 000 kr från 186 investerare för att starta sin verksamhet. Idag köar folk på gatan, även när det regnar, utanför Flippin’ Burger i Stockholm för att få smaka på de fantastiskt goda hamburgarna. CNN har rankat Flippin’ Burger som en av Europas fem bästa hamburgerrestauranger. Filmproducenten David Sandberg från Umeå lyckades via Kickstarter samla in över 630 000 dollar från 17 000 investerare för att producera ”Kung Fury” – en actionkomedy som är inspirerad av polis- och kampsportfilmer från 80-talet. Och det finns många andra framgångsrika exempel. Enligt Robin uppskattas den svenska crowdfundingmarknaden till ca 100 Mkr 2014.

Så om du är en entreprenör som håller på att starta ett företag – crowdfunding är faktiskt ett alternativ för att finansiera din verksamhet, åtminstone till vissa delar. Fördelen är ju också att du redan i detta tidiga läge börjar bygga din krets av följare och ambassadörer, och kanske även framtida kunder. För att lyckas behöver du kunna berätta din story på ett spännande sätt – allt från små idéer till stora innovationer.

Välskriven bok om hur du gör goda placeringar

Haskels bok

Läser just nu Anders Haskels nyutkomna bok – Bli grymt rik på aktier. Anders, som jag har haft en hel del kontakter med under åren, är en mycket erfaren analytiker och ekonomijournalist. Det är en bok som både privata placerare och institutionella investerare bör läsa. Eller varför inte om du arbetar med finansiell kommunikation på ett börsföretag eller som konsult och rådgivare.

Det Anders Haskel predikar handlar mycket om sunt förnuft. Det krävs inte djupa kunskaper i ekonomi eller att man följer avancerade analysmetoder för att lyckas med sina placeringar. Snarare systematik, uthållighet och ett starkt psyke. Det är viktigt att inte ryckas med i kortsiktiga trender och kunna stå emot att köpa aktier som är i ropet utan istället agera långsiktigt.

Han ger flera tänkvärda exempel.  Om man placerar 12 000 kr som gåva till sitt barn vid födelsen och köper en billig indexfond kommer innehavet med 7 procent årlig totalavkastning vara upp i 353 000 kr vid barnets 50-års dag. När barnet går i pension vid 65-års ålder kommer gåvan att ha ett värde på 975 000 kr. Bakom värdetillväxten ligger att man återinvesterar utdelningarna och drar nytta av ”ränta-på-ränta-effekten. Så långsiktigt, om än ett ganska blygsamt, sparande kan ge en riktigt god värdeökning.

Precis som för många andra låter sig Anders Haskel inspireras av en av världens främsta placerare genom tiderna – Warren Buffet. Han utgår också från enkla regler: att det företag du köper aktier i har en enkel och begriplig affärsidé, agerar långsiktigt och har stabila kassaflöden. Och kanske inte minst – att företaget leds av skickliga och ärliga människor. Ett av många tänkvärda Warren Buffet-citat är: ”Köp hellre ett fantastiskt bolag till ett hyfsat pris, än ett hyfsat bolag till ett fantastiskt pris”.

Anders Haskels bok innehåller många tips och enkla tumregler för den aktieintresserade. Här får du också reda på hur man läser en årsredovisning, exempel på olika analysmodeller m m. Den är både välskriven och underhållande. Läs den!