Kategoriarkiv: PR

Prinsen i Hellenius hörna – en win-win-situation

Prinsen o DavidI lördags intervjuade David Hellenius Prins Carl-Philip i premiären av den nya säsongen av ”Hellenius hörna”. Det var en intervju som gav ett tydligt win-win-resultat, dvs ett smart drag som gynnade båda parter. David Hellenius fick dit en medlem i kungafamiljen, vilket gav stor uppmärksamhet, och prinsen fick genom sitt charmiga och uppriktiga framträdande chansen att stärka sitt och kungafamiljens varumärke.

Överväganden om att genomföra intervjun kan inte ha varit helt enkla för någon av parterna. Det är säkert många som kommer ihåg humorprogrammet Hey Baberiba i TV4 för ett snart tio år sedan som drev hejdlöst med kungafamiljen. I denna parodi spelade David Hellenius just prins Carl-Philip. Att gå med på att ställa upp och bli intervjuad av David Hellenius – mannen som just har häcklat dig var nog inte helt givet för prinsen. Men varför inte möta din ”motståndare” öga mot öga och vara avväpnande uppriktig?! Smart drag av prinsen! Och smart av David Hellenius som lyckades göra det oväntade genom att få prinsen att ställa upp.

Och hur blev då resultatet? Jo, om vi betraktar intervjun utifrån ”personal branding”-perspektiv så stärkte prins Carl-Philip sin ställning. Med sitt charmiga leende och öppenhet fick han säkert mycket sympati. Här får vi se en representant från kungafamiljen som avslappnat vågar pratar om sitt problem med dyslexi, och som i sitt andra framträdande på Idrottsgalan visade hur han kunde komma igen och rätta till en tidigare felsägning. Och David Hellenius genomförde intervjun på ett underhållande sätt där han med humor vågade beröra känsliga ämnen utan att bli för ”skjutjärnsaktig”. Så även han stärkte sitt personliga varumärke. Det kan nog vara värt att titta på fler helleniushörnor i höst!

Zlatan – en mogen kommunikatör?

Zlatan_Ibrahimovi?_Euro_2012_vs_France_03

Zlatan Ibrahimovic är ju ständigt aktuell – nu senast med dokumentärfilmen ”Ibrahimovic – Från Rosengård med mer än ett mål”, vars andra del sänds ikväll den 13 oktober på Kanal 5. Zlatan har ju blivit mer mogen som en av världens bästa fotbollsspelare – och han har ju också fått bevis på det genom rollen som lagkapten för svenska landslaget. Min fundering är om han också har blivit mer mogen som kommunikatör. Och jag tror svaret på den frågan är JA. I sin tidiga och välskrivna självbiografi ”Jag är Zlatan”, skriven av David Lagercrantz, ger han en ganska osminkad bild av sin barndom och uppväxt. Hemförhållandena var också tuffa vilket väl beskrivs i boken. I filmen får man intryck av att Zlatan söker ge en mer balanserad bild av bland annat hemmet och följaktligen får hans pappa stort utrymme och uppskattning av Zlatan för att han har stöttat honom och verkligen varit hans stora supporter. Ett annat exempel från filmen är när Zlatan snodde straffen från Kim Källström i EM-kvalet 2003 mot San Marino. Det som nog inte kommit fram så mycket tidigare är att han bad laget om ursäkt vid en samling efter matchen. Hans tydliga självkritik i dokumentären är klädsam och stärker bilden av en mer mogen stjärna.

Filmen är för övrigt välgjord genom sina detaljer, intervjuer och skildring av Zlatans karriär. Zlatans story har ju det mesta man som filmmakare kan önska sig – en form av nutidens askungestory där du kommer från Rosengård och når hela vägen – till världsberömmelse och status som fixstjärna.

Zlatans förhållande till journalister och media har ofta varit problematisk. Han har vid många tillfällen reagerat på en omild behandling och tuffa frågor från närgångna reportrar. Och han har gett igen på sitt vis – ibland genom att helt ignorera media.

Mot den bakgrunden var det ett smart drag att skapa sin egen kanal – Zlatan Unplugged. Att appen är partisk och ger Zlatans egen version av tingens ordning spelar kanske mindre roll – här får han ostört ge sin syn på aktuella frågor. Appen har gett Zlatan möjlighet att skapa en mer balanserad kommunikation.

Dessutom hanterar han media bättre idag – rollen som lagkapten för landslaget och rollen som fixstjärna gör att det finns förväntningar på honom att tala med media i många sammanhang. Och han gör det allt bättre – med glimten i ögat, mycket humor och genom sin självklara framtoning som en unik fotbollsspelare och stjärna.

Konsolidering i branschen – fallgroparna är många

Affärerna duggar nu tätt i PR-branschen. Halvarsson & Halvarssons köp av Springtime och förra veckans storaffär när Weber Shandwick övertar Prime. Konsolideringen är naturlig i en bransch med många och internationellt sett små aktörer. Framgång heter antingen storlek eller specialisering. Med tillräckligt stor kritisk massa kan PR-företagen få en ökad internationell närvaro, komma ifråga i samband med större upphandlingar etc. Det är en drivkraft i sig – att som konsult få möjlighet att utvecklas i mer krävande, utmanade och komplexa uppdrag – gärna med en internationell kryddning. Eller så ska man vara specialiserad och attrahera förmågor med en specialistkompetens och kunna erbjuda kunderna något som är mer speciellt och unikt. Det kan vara exempelvis som Public Affairs-byrå med de främsta politiska hjärnorna, som digital kommunikationsbyrå med spetskompetens inom exempelvis webb och sociala medier, eller som IR-byrå med fokus på transaktioner. Det område man inte vill vara är ”me-too” – dvs en medelstor byrå utan tydlig profil. Dessa byråer, och det finns en hel del sådana, får allt svårare att attrahera både kunder och medarbetare, och lönsamheten är normalt sett sämre för denna kategori.

Men tillbaka till förvärvsspåret – hittar man rätt förvärvsobjekt är det väl bara att slå till om priset är det rätta? Nja, så enkelt är det inte. Det finns stora risker med förvärv och sammanslagningar. Tidigare forskning från Harvard Business School men även andra forskare pekar på de stora riskerna med fusioner, och det faktum att många affärer helt enkelt misslyckas – främst på grund av de mjuka faktorerna. Dvs att kulturella faktorer inte ges tillräcklig uppmärksamhet i en sammanslagning. Det är frågor som att lyssna på medarbetarna och tillvarata deras erfarenheter (speciellt i det förvärvade bolaget), svagt och otydligt ledarskap där man inte tydligt anger riktningen för det sammanslagna bolaget och förankringen av denna, brist på ersättningssystem – speciellt för nyckelpersoner m m.

Utan att ha någon större insyn i de senaste affärerna misstänker jag att samgåendet mellan Springtime och H&H blir mer besvärligt – bl a då flera av de tidigare seniora partnerna följde med Six Year Plan. Samgåendet kan ändå bli framgångsrikt under förutsättning att just ovanstående mjuka faktorer får tillräcklig uppmärksamhet av företagsledningen. I Primes fall är det annorlunda – byrån har byggt ett mycket starkt varumärke och verkar kunna få en framträdande roll inom Weber Shandwick som bl a förändringsagent. Men visst finns det risker här också – exempelvis för mycket admin som den kända anglosaxiska rapporteringsbördan.

Fortsättningar följer säkert – det ska bli spännande att se vilka kommande affärer som kommer upp på radarn.