Kategoriarkiv: Kommunikation

Svenska börsföretag bör bli bättre på att utnyttja sociala medier

netflix

Var idag på ett intressant seminarium om finansiell kommunikation och sociala medier som Aspekta arrangerade. I panelen medverkade Erik Sjöman från Vinge och Mikael Sjöblom från Aspekta.

Först en internationell utblick: I USA är det tillåtet att lämna kurspåverkande information via sociala medier. Det går tillbaka till 2012 när Reed Hastings, en av Netflix grundare, la ut på Facebook att TV-tittandet uppgick till en miljard tittartimmar vilket gjorde att börskursen för företaget steg från 70 till 81 dollar. Efter sju månaders utredning kom amerikanska finansinspektionen, SEC, fram till att det är ok att lämna kurspåverkande information i sociala medier så länge man upplyser marknaden om att man använder exempelvis Facebook för den typen av information. Och det är inte ovanligt att amerikanska börsföretag använder Twitter, Facebook och andra kanaler för att kommunicera med sina aktieägare.

Trots vår digitala mognad i Sverige ligger vi långt efter USA när det gäller IR och sociala medier. Regelverket tillåter inte att man först kommunicerar kurspåverkande information via sociala medier utan det ska först gå ut via pressmeddelande i de traditionella kanalerna. Eller rättare sagt det kan gå ut samtidigt i traditionella kanaler och i sociala medier.

Och det finns faktiskt en hel del fördelar för börsföretagen: Man kan framhålla huvudbudskapen och guldkornen i den senaste kvartalsrapporten. Närvaro på sociala medier kan till viss del uppväga bristen på analys och mediegenomslag, speciellt för de mindre börsbolagen. Det blir en viktig kompletterande kanal för att marknadsföra det finansiella varumärket.

Risker? Ja, risken är ju om man släpper kurspåverkande information först via exempelvis Facebook. Men, oavsett så måste man som börsföretag ändå sortera informationen i kurspåverkande och icke-kurspåverkande. Precis som man behöver göra om man har ett one-on-one möte med en analytiker.

Det är förvånansvärt få svenska börsföretag som tar chansen att kommunicera till finans- och aktiemarknad genom denna kanal. Ett undantag är verkstadsföretaget Haldex som på Twitter kommenterar den senaste kvartalsrapporten i anslutning till den telefonkonferens som arrangeras för de professionella, dvs analytiker, investerare och media. På så sätt kan de många små privata aktieägarna också få ta del av mer initierad information. Ett annat exempel är Nordnets VD som på sin blogg kommenterar bolagets kvartalsrapport på ett mer personligt sätt. Ett tredje exempel är Ola Rollén – en av få svenska börs-VD:ar som är mycket aktiv på Twitter även om det inte handlar så mycket om finansiell kommunikation. Det är ett utmärkt sätt att bygga Hexagon-varumärket på ett mer personligt sätt.

Så svenska börsföretag – här finns obruten terräng – ta chansen att skapa en god kompletterande kommunikation via exempelvis Facebook och Twitter. Det handlar om ”first movers advantage” – förr eller senare kommer denna utveckling även till den svenska marknaden – speciellt när den yngre generationen når beslutsfattande ställningar.

Potential att skapa bättre relationer och bygga sina varumärken på sociala medier

social media

Företag och kommuner blir alltmer aktiva på sociala medier för att kommunicera med sina kunder, medborgare och andra intressenter. De är bra på det som är kvantitativt engagemang som frekventa uppdateringar och de använder Facebook, Linkedin och andra sociala medier som en kanal för kundservice. Det visar en undersökning som det digitala kommunikationsföretaget Ebility har genomfört bland 30 skånska aktörer som företag, kommuner med flera. Men undersökningen visar också att de inte är lika bra på att bygga relationer, förstärka sina varumärken och upplevelsen av sina verksamheter.

Det finns vissa aktörer, som lastbilstillverkaren Scania, den danska koncernen Maersk och svenska polisen, som är goda förebilder när det gäller att utnyttja sociala medier för att skapa engagemang och bygga sina varumärken. Ta Maersk som lyckas få många följare på sociala medier som är intresserade av deras supertankers och verksamhet. Alltså, det behöver inte vara Business to Consumers-företag för att ha en stark närvaro på sociala medier. Vad det bland annat handlar om är att arbeta med storytelling som skapar en nyfikenhet kring en organisations verksamhet. Det kan vara allt från företagets historia till spännande upplevelser och nyttan med en organisations produkter och tjänster. Hur berättar du en engagerande historia med ett inlägg?

Undersökningen ger goda tips, bland annat från den konsumtentdrivna kommunikationen, som B2B-företag och offentliga aktörer kan ha nytta av. Frågor som man bör ställa för att skapa en engagerande närvaro på sociala medier kan vara: Vilka vill vi framför allt nå i denna kanal? Har vi en tydlig contentstrategi? Vilka är de viktiga opinionsbildarna som vi kan engagera för att skapa ett ökat intresse för vår verksamhet? Vilket material i form av bilder, infographics, texter etc ska vi arbeta med? Dvs vilka ämnen engagerar och hur kan vi formulera och skräddarsy våra uppdateringar för bästa spridning? Hur kan vi arbeta mer redaktionellt för att nå framgång? Hur följer man upp de mål, kvantitativa och kvalitativa, som vi har satt upp?

Mer info om undersökningen kan efterfrågas på Ebilitys hemsida –
http://www.ebilityadvisors.com/#contact

Håller vi på att bli mindre lagom?

maslows-behovstrappa_183246677Läste en intressant artikel i DI under veckan med titeln ”Långt ifrån lagom”. Det globala forskarnätverket World values survey har genomfört världens största medborgarundersökning. Sedan 80-talet har de gjort mätningar i över 100 länder i sex olika omgångar. Resultaten presenteras i en kulturkarta där länderna placeras utifrån värderingar. På den horisontella axeln anges värderingar från ren överlevnad till livskvalitet och självförverkligande. På den vertikala axeln anges traditionella värderingar som religion, nationell stolthet och respekt för auktoriteteter till sekulära, rationalistiska värderingar.

Och Sverige framstår alltmer som ett ”icke lagom-land” som placerat sig högst upp till höger på kartan, dvs höga värden på rationella, sekulära värderingar och högt när det gäller självförverkligande. Några av de bakomliggande förklaringarna är att vi värderar högt individuell frihet och har en liberal syn på exempelvis abort och homosexualitet. Vi har också stort förtroende för samhällssystemet men inte lika stor respekt för äldre som man har i vissa andra länder. Samtidigt är vi mer trygga och jämställda.

Man kan naturligtvis säga att den här undersökningen visar att vi absolut inte är så ”lagom” – vi har fått en tydlig position bland andra länder, värderingar visar ju var ett land och folk är på väg. Sedan kan man alltid diskutera om man mäter ”rätt” saker för att komma åt ”lagom-frågan”. Men jag tror faktiskt heller inte att vi är så lagom längre – vi svenskar har en ganska tydlig profil med allt från high tech och entreprenörskap till socialt ansvarstagande och miljöfokus. Men, vi kommer säkert fortsätta, precis som exempelvis japanerna, att vara konsensus-orienterade och inte vara speciellt konfliktbenägna som t ex fransmännen.

En annan slutsats är också att den här typen av värderingsundersökningar är viktiga att förstå och analysera för allt från samhällsplanering till att se var nya marknader dyker upp. Generellt sett är näringslivet ganska dåligt på att lägga ned tid och resurser på denna typ av frågor. De som gör det kommer absolut ha ett försteg för att se vad som efterfrågas och hur man kan göra nya affärer.

Stresshantering – en enorm potential för framgång

talare

Jag var på ett inspirerande seminarium häromveckan med titeln ”Konsten att prestera under press” hos Hjärntrusten i Lund. Mikael Andersson, en av Sveriges ledande utbildare inom praktisk mental träning berättade om hur man kan bli bättre på att hantera stress och prestera riktigt bra. Han pratade om 1) Förståelse, dvs förstå varför vi reagerar som vi gör under press 2) Språket – att arbeta med språket gör det lättare att stärka sitt tänkande, reglera sin känslor och stärka sin identitet 3) Mental träning – före prestationen som kan vara allt från andning, tempo, kroppsspråk till målbildsträning dvs visualisera situationen och gå igenom mentalt de olika delarna av en process och prestation. Men även hur man kan agera under en prestation.

Det slår mig hur eftersatt detta område är. Det finns en mängd situationer där man verkligen skulle ha användning för träning av att prestera bra under press. Speciellt i dagens värld med ett uppskruvat tempo och ökad konkurrens. På jobbet när du ska ge en presentation. I skolan när eleverna ska ha ett prov eller prata inför hela klassen. Golfaren som ska slå det avgörande slaget på banans sista hål etc. Jag är förvånad över att inte fler företag satsar på denna typ av förberedelser. Eller varför mental träning inte finns på skolschemat precis som fysträning. Jag är övertygad om att det här kommer ännu mer bli ett av våra främsta konkurrensmedel, både för enskilda personer och organisationer. Tänk er att springa in på en fullsatt fotbollsstadion i ett öronbedövande ljud och vara så mentalt förberedd att man kan stänga ute all psykisk press och störningar från hemmasupportrarna, köra sitt eget spel no matter what. Ja, det skulle bli många bortasegrar!

 

Vi måste bli bättre på mäta effekterna av kommunikationen!

Marknadsföring

Läste i början av veckan en artikel i Dagens Industri som manar till eftertanke. Enligt undersökningen Säljindikatorn uppger närmare hälften av de 100 börsbolag som intervjuats att de inte ser några säljeffekter av sin marknadskommunikation. Enligt Institutet för reklam och mediestatistik investerar svenska företag årligen 65 miljarder kronor i marknadskommunikation. Och enligt Säljindikatorn är det 40 procent av de tillfrågade börsföretagen som inte mäter effekterna av och utvärderar sina investeringar i marknadskommunikation. De mätningar som görs är ofta kopplade till varumärket, men alltför sällan mäts effekterna för försäljningen.

Dessa siffror är alarmerande men bekräftar min egen erfarenhet från arbetet med många olika slags kunder. Som konsult får jag ofta gehör för vikten av att arbeta metodiskt och målinriktat med kommunikationen. Vanligtvis är vi överens om att utveckla en plan med tydliga mål och strategier. Analys, planering och genomförande – allt från annonser, PR och sociala medier. Men sedan brister det i uppföljningen. Inte sällan så räcker inte pengarna till och det är lätt att istället tänka på nästa steg, nya spännande kommunikationsprojekt. En annan möjlig förklaring är bristande styrning. Marknadschefer och kommunikationschefer utvärderas alltför sällan på mätbara resultat av sitt arbete.

Vi konsulter har här också ett ansvar. Kunden har en viss summa pengar för sin investering i exempelvis en kampanj eller någon annan kommunikationsinsats. Tidigt i planeringen behöver medel avsättas för utvärderingen också, även om det sker på bekostnad av konsultarvodet. Långsiktigt tjänar alla parter på det – framgångsrik kommunikation får effekt, och såväl kunden som konsulten får ökad trovärdighet.

Mottagarna får allt större makt

 

medborgarjournalistik

Det finns fler och fler exempel på hur mottagarna av kommunikation har fått makten eller åtminstone fått ökad makt. Senast idag rapporterades i media att Amazon låter läsarna bedöma och gradera manus till olika böcker innan nätjätten bestämmer sig för vilka böcker man ska ge ut.

Vi känner väl till begreppen crowdsourcing och crowdfunding där smarta företag engagerar sina kunder och potentiella kunder att komma med idéer och uppslag för nya produkter och tjänster, eller förbättring av dessa. Och företag i behov av kapital kan också få bidrag från sina kunder och fans för att förverkliga goda affärsidéer eller utveckla nya produkter. Detta är ju ett väldigt bra sätt att skapa lojalitet och förtroende för ett företag. Men det kan också skapa problem. Är företagen förberedda och har möjlighet att ta emot kundernas synpunkter och idéer? Kan de förvalta det förtroende som de har fått av sina bidragsgivare?

Ett annat exempel är förstås medborgarjournalistiken som gör att vem som helst, exempelvis genom bloggar och chattforum, kan förmedla nyheter och tankar. Med smartphones kan privatpersoner omedelbart förmedla nyheter över hela världen innan media hinner reagera. Samtidigt har vi en krympande journalistkår som ständigt ska producera nytt material med allt mindre resurser. Här har vi naturligtvis ett demokratiproblem – hur ska media hinna med att bevaka viktiga händelser och frågor, och det på ett professionellt sätt där olika vinklar och åsikter ska speglas. Och vem granskar med kritiska ögon de som inflytelserika bloggare förmedlar?

Men det finns också exempel där media försöker flytta fram sina positioner, till exempel genom att ta ett samlat grepp kring den kritiskt granskande journalistiken. En intressant nyhet för dagen är att det globala journalistnätverket ICIJ, där flera prisbelönta svenska reportrar ingår, offentliggjort att 340 bolag har förhandlat fram speciella skatteavtal med Luxemburg. Det påstås att näverket har kommit över en mängd handlingar efter en läcka från PwC. De 80-talet reportrar från 26 länder som ingår i nätverket förbinder sig att inte publicera i förväg när de arbetar med aktuella ”scoop”. På så sätt får ICIJ extra kraft och uppmärksamhet när de publicerar. Så samarbete över gränserna är ett sätt för media att agera i en marknad med allt mindre resurser, och på så sätt skapa en balans mot både dagens snuttifierade nyhetsrapportering och medborgarjournalistiken.

Kommunicera din företagskultur för att bygga varumärket

branding I slutet av förra veckan var jag på ett mycket inspirerande frukostseminarium som arrangerades av kommunikationsbyrån Bysted i Malmö. Chefen för deras digitala kommunikation i Bysted Mikkel Noe Westh pratade om ”the corporate web”. Han hade scannat ett antal företagshemsidor från internationella bolag i Danmark och det var påtalande att deras budskap handlade om att vara störst, bäst och vackrast. Genomgående var floskler som ”leading”, ”world-leading” etc. Och hur intressant är det om du ska attrahera nya medarbetare och kunder?! En av de grundläggande sakerna inom positionering av varumärken är att du måste vara särskiljande från dina konkurrenter, inte minst perceptionsmässigt. Ett sätt att särskilja sig är att vara mycket mer personlig i sin kommunikation. Det kan tyckas som en självklarhet men ändå är det så många företag och organisationer som inte lyckas. Mikkel tryckte på att komma tillbaka till ”garagehistorierna”, dvs berätta om när stora företag som t ex Microsoft och Apple tog sina första stapplande steg i garaget hos grundarna. Vi är nu naturligtvis inne på story-telling och visst är det mycket mer spännande budskap när jag som prospekt eller arbetssökande tar kontakt med företaget. Ytterligare ett närbesläktat sätt att vara särskiljande är att kommunicera företagets värderingar och företagskultur. Vad står ledningen och företaget för – finns det ett socialt engagemang? Har man en öppen, nyfiken och lärande kultur för de som arbetar i organisationen? Denna typ av kommunikation lämpar sig speciellt i sociala medier som Facebook, Twitter och Linkedin och kan få en stor viral spridning. Men företagen behöver också arbeta med sina hemsidor och gör de mer personliga och spännande. Till exempel lägger Danmarks största företag Maersk ut bilder på supertankers i sociala medier och har fått ett stort intresse från fans och nyfikna personer. Vad det handlar om i slutändan är att våga bjuda på sig själv, antingen som organisation eller individ.