Prinsen i Hellenius hörna – en win-win-situation

Prinsen o DavidI lördags intervjuade David Hellenius Prins Carl-Philip i premiären av den nya säsongen av ”Hellenius hörna”. Det var en intervju som gav ett tydligt win-win-resultat, dvs ett smart drag som gynnade båda parter. David Hellenius fick dit en medlem i kungafamiljen, vilket gav stor uppmärksamhet, och prinsen fick genom sitt charmiga och uppriktiga framträdande chansen att stärka sitt och kungafamiljens varumärke.

Överväganden om att genomföra intervjun kan inte ha varit helt enkla för någon av parterna. Det är säkert många som kommer ihåg humorprogrammet Hey Baberiba i TV4 för ett snart tio år sedan som drev hejdlöst med kungafamiljen. I denna parodi spelade David Hellenius just prins Carl-Philip. Att gå med på att ställa upp och bli intervjuad av David Hellenius – mannen som just har häcklat dig var nog inte helt givet för prinsen. Men varför inte möta din ”motståndare” öga mot öga och vara avväpnande uppriktig?! Smart drag av prinsen! Och smart av David Hellenius som lyckades göra det oväntade genom att få prinsen att ställa upp.

Och hur blev då resultatet? Jo, om vi betraktar intervjun utifrån ”personal branding”-perspektiv så stärkte prins Carl-Philip sin ställning. Med sitt charmiga leende och öppenhet fick han säkert mycket sympati. Här får vi se en representant från kungafamiljen som avslappnat vågar pratar om sitt problem med dyslexi, och som i sitt andra framträdande på Idrottsgalan visade hur han kunde komma igen och rätta till en tidigare felsägning. Och David Hellenius genomförde intervjun på ett underhållande sätt där han med humor vågade beröra känsliga ämnen utan att bli för ”skjutjärnsaktig”. Så även han stärkte sitt personliga varumärke. Det kan nog vara värt att titta på fler helleniushörnor i höst!

Zlatan – en mogen kommunikatör?

Zlatan_Ibrahimovi?_Euro_2012_vs_France_03

Zlatan Ibrahimovic är ju ständigt aktuell – nu senast med dokumentärfilmen ”Ibrahimovic – Från Rosengård med mer än ett mål”, vars andra del sänds ikväll den 13 oktober på Kanal 5. Zlatan har ju blivit mer mogen som en av världens bästa fotbollsspelare – och han har ju också fått bevis på det genom rollen som lagkapten för svenska landslaget. Min fundering är om han också har blivit mer mogen som kommunikatör. Och jag tror svaret på den frågan är JA. I sin tidiga och välskrivna självbiografi ”Jag är Zlatan”, skriven av David Lagercrantz, ger han en ganska osminkad bild av sin barndom och uppväxt. Hemförhållandena var också tuffa vilket väl beskrivs i boken. I filmen får man intryck av att Zlatan söker ge en mer balanserad bild av bland annat hemmet och följaktligen får hans pappa stort utrymme och uppskattning av Zlatan för att han har stöttat honom och verkligen varit hans stora supporter. Ett annat exempel från filmen är när Zlatan snodde straffen från Kim Källström i EM-kvalet 2003 mot San Marino. Det som nog inte kommit fram så mycket tidigare är att han bad laget om ursäkt vid en samling efter matchen. Hans tydliga självkritik i dokumentären är klädsam och stärker bilden av en mer mogen stjärna.

Filmen är för övrigt välgjord genom sina detaljer, intervjuer och skildring av Zlatans karriär. Zlatans story har ju det mesta man som filmmakare kan önska sig – en form av nutidens askungestory där du kommer från Rosengård och når hela vägen – till världsberömmelse och status som fixstjärna.

Zlatans förhållande till journalister och media har ofta varit problematisk. Han har vid många tillfällen reagerat på en omild behandling och tuffa frågor från närgångna reportrar. Och han har gett igen på sitt vis – ibland genom att helt ignorera media.

Mot den bakgrunden var det ett smart drag att skapa sin egen kanal – Zlatan Unplugged. Att appen är partisk och ger Zlatans egen version av tingens ordning spelar kanske mindre roll – här får han ostört ge sin syn på aktuella frågor. Appen har gett Zlatan möjlighet att skapa en mer balanserad kommunikation.

Dessutom hanterar han media bättre idag – rollen som lagkapten för landslaget och rollen som fixstjärna gör att det finns förväntningar på honom att tala med media i många sammanhang. Och han gör det allt bättre – med glimten i ögat, mycket humor och genom sin självklara framtoning som en unik fotbollsspelare och stjärna.

Välskriven bok om hur du gör goda placeringar

Haskels bok

Läser just nu Anders Haskels nyutkomna bok – Bli grymt rik på aktier. Anders, som jag har haft en hel del kontakter med under åren, är en mycket erfaren analytiker och ekonomijournalist. Det är en bok som både privata placerare och institutionella investerare bör läsa. Eller varför inte om du arbetar med finansiell kommunikation på ett börsföretag eller som konsult och rådgivare.

Det Anders Haskel predikar handlar mycket om sunt förnuft. Det krävs inte djupa kunskaper i ekonomi eller att man följer avancerade analysmetoder för att lyckas med sina placeringar. Snarare systematik, uthållighet och ett starkt psyke. Det är viktigt att inte ryckas med i kortsiktiga trender och kunna stå emot att köpa aktier som är i ropet utan istället agera långsiktigt.

Han ger flera tänkvärda exempel.  Om man placerar 12 000 kr som gåva till sitt barn vid födelsen och köper en billig indexfond kommer innehavet med 7 procent årlig totalavkastning vara upp i 353 000 kr vid barnets 50-års dag. När barnet går i pension vid 65-års ålder kommer gåvan att ha ett värde på 975 000 kr. Bakom värdetillväxten ligger att man återinvesterar utdelningarna och drar nytta av ”ränta-på-ränta-effekten. Så långsiktigt, om än ett ganska blygsamt, sparande kan ge en riktigt god värdeökning.

Precis som för många andra låter sig Anders Haskel inspireras av en av världens främsta placerare genom tiderna – Warren Buffet. Han utgår också från enkla regler: att det företag du köper aktier i har en enkel och begriplig affärsidé, agerar långsiktigt och har stabila kassaflöden. Och kanske inte minst – att företaget leds av skickliga och ärliga människor. Ett av många tänkvärda Warren Buffet-citat är: ”Köp hellre ett fantastiskt bolag till ett hyfsat pris, än ett hyfsat bolag till ett fantastiskt pris”.

Anders Haskels bok innehåller många tips och enkla tumregler för den aktieintresserade. Här får du också reda på hur man läser en årsredovisning, exempel på olika analysmodeller m m. Den är både välskriven och underhållande. Läs den!

Kommunicera din företagskultur för att bygga varumärket

branding I slutet av förra veckan var jag på ett mycket inspirerande frukostseminarium som arrangerades av kommunikationsbyrån Bysted i Malmö. Chefen för deras digitala kommunikation i Bysted Mikkel Noe Westh pratade om ”the corporate web”. Han hade scannat ett antal företagshemsidor från internationella bolag i Danmark och det var påtalande att deras budskap handlade om att vara störst, bäst och vackrast. Genomgående var floskler som ”leading”, ”world-leading” etc. Och hur intressant är det om du ska attrahera nya medarbetare och kunder?! En av de grundläggande sakerna inom positionering av varumärken är att du måste vara särskiljande från dina konkurrenter, inte minst perceptionsmässigt. Ett sätt att särskilja sig är att vara mycket mer personlig i sin kommunikation. Det kan tyckas som en självklarhet men ändå är det så många företag och organisationer som inte lyckas. Mikkel tryckte på att komma tillbaka till ”garagehistorierna”, dvs berätta om när stora företag som t ex Microsoft och Apple tog sina första stapplande steg i garaget hos grundarna. Vi är nu naturligtvis inne på story-telling och visst är det mycket mer spännande budskap när jag som prospekt eller arbetssökande tar kontakt med företaget. Ytterligare ett närbesläktat sätt att vara särskiljande är att kommunicera företagets värderingar och företagskultur. Vad står ledningen och företaget för – finns det ett socialt engagemang? Har man en öppen, nyfiken och lärande kultur för de som arbetar i organisationen? Denna typ av kommunikation lämpar sig speciellt i sociala medier som Facebook, Twitter och Linkedin och kan få en stor viral spridning. Men företagen behöver också arbeta med sina hemsidor och gör de mer personliga och spännande. Till exempel lägger Danmarks största företag Maersk ut bilder på supertankers i sociala medier och har fått ett stort intresse från fans och nyfikna personer. Vad det handlar om i slutändan är att våga bjuda på sig själv, antingen som organisation eller individ.

Tony Blair – en av vår tids största retoriker

 

tony blair stor

I måndags kväll var jag och lyssnade på Tony Blair på Scandic Triangeln i Malmö – ett lysande arrangemang av Malmö Börssällskap.

Tony Blair höll ett relativt kort anförande om globaliseringen och dagens aktuella samhällstrender om teknologiskifte, klimatfrågan, behovet av att EU står sig starkt gentemot stora marknader som Indien och Kina m m. Därefter följde egentligen det mest intressanta – DNs ledarskribent Peter Wolodarskis väl balanserade utfrågning av den förre detta brittiska premiärministern.

Tony Blair är en stor talarbegåvning. Han har ett språk som är både begripligt och spännande. Han blandar hårda fakta med mjuka frågor. Han har förmågan att göra ett personligt intryck genom att bjuda på sig själv och ta upp egna upplevelser från tiden som premiärminister. Som när han berättade om sitt möte med  drottningen efter valsegern 1997 eller om hans söners engagemang i en av valkampanjerna. Dessutom har han fortfarande en stor portion humor och utstrålning.

Jag lyssnade på Tony Blair för kanske 4-5 år sedan på danska affärstidningen Börsens Executive Club i Köpenhamn. Han var lysande då också. Om man analyserar Tony Blairs tal och framträdande så har de allt man önskar: metaforer, anekdoter, ordsvängningar, one-liners, tretal och mycket annat.  Gå in på YouTube och studera hans tal där som premiärminister – han är en mycket genuin person och tveklöst en av vår tids största retoriker. Här finns mycket att lära av och låta sig inspireras!

Förvärv kräver bättre public affairs

I takt med en förbättrad konjunktur ökar intresset för förvärv och samgåenden. Pfizers bud på Astra Zeneca är ett aktuellt och bra exempel på förvärv där budgivaren inte verkar ha förberett politikerna på affären och framtidsplanerna för det sammanslagna bolaget.

Med dagens globalisering behöver de multinationella företagen ännu tydligare ta sitt samhällsansvar – en fråga som onekligen aktualiseras vid stora förvärv. Det blir alltmer tydligt att de globala företagen inte kan leva sitt eget liv isolerade från resten av samhället. De är verkligen en integrerad del av många samhällen  på jorden.

Pfizers bud på Astra Zeneca har rört upp många känslor och skapat starka yttringar – från politiker i Sverige och Storbritannien till forskare från handelshögskolor. De pekar bland annat på att att tusentals jobb riskeras och stängning av hela forskningsanläggningar. Dessutom kan det diskuteras om stora fusioner inom läkemedelsindustrin verkligen skapar långsiktigt aktieägarvärde. Svenska politiker begär att få en dialog med Pfizer men har hittills fått kalla handen. Och självklart är det frågor som måste tas upp som exempelvis om forskningen och jobben.

Frågan är hur Pfizer tänker? Hur ser masterplanen ut? Har bolaget verkligen tänkt igenom vilka opinionsmässiga effekter en föreslagen fusion kan få? Vilka är de offentliga nyckelpersonerna som man borde bearbeta och skapa en dialog med? Även om Sverige är ett litet land så kommer en viktig del av Astra Zeneca från vårt land och all den kompetens och erfarenhet som byggts upp inom olika terapiområden. Om det finns en masterplan för Public Affairs så verkar den inte ha sjösatts än. Eller så har företaget inte gjort en tydlig analys av det opinionsmässiga läget och tänkt sig lösa detta senare. Det kan bli för sent.

Konsolidering i branschen – fallgroparna är många

Affärerna duggar nu tätt i PR-branschen. Halvarsson & Halvarssons köp av Springtime och förra veckans storaffär när Weber Shandwick övertar Prime. Konsolideringen är naturlig i en bransch med många och internationellt sett små aktörer. Framgång heter antingen storlek eller specialisering. Med tillräckligt stor kritisk massa kan PR-företagen få en ökad internationell närvaro, komma ifråga i samband med större upphandlingar etc. Det är en drivkraft i sig – att som konsult få möjlighet att utvecklas i mer krävande, utmanade och komplexa uppdrag – gärna med en internationell kryddning. Eller så ska man vara specialiserad och attrahera förmågor med en specialistkompetens och kunna erbjuda kunderna något som är mer speciellt och unikt. Det kan vara exempelvis som Public Affairs-byrå med de främsta politiska hjärnorna, som digital kommunikationsbyrå med spetskompetens inom exempelvis webb och sociala medier, eller som IR-byrå med fokus på transaktioner. Det område man inte vill vara är ”me-too” – dvs en medelstor byrå utan tydlig profil. Dessa byråer, och det finns en hel del sådana, får allt svårare att attrahera både kunder och medarbetare, och lönsamheten är normalt sett sämre för denna kategori.

Men tillbaka till förvärvsspåret – hittar man rätt förvärvsobjekt är det väl bara att slå till om priset är det rätta? Nja, så enkelt är det inte. Det finns stora risker med förvärv och sammanslagningar. Tidigare forskning från Harvard Business School men även andra forskare pekar på de stora riskerna med fusioner, och det faktum att många affärer helt enkelt misslyckas – främst på grund av de mjuka faktorerna. Dvs att kulturella faktorer inte ges tillräcklig uppmärksamhet i en sammanslagning. Det är frågor som att lyssna på medarbetarna och tillvarata deras erfarenheter (speciellt i det förvärvade bolaget), svagt och otydligt ledarskap där man inte tydligt anger riktningen för det sammanslagna bolaget och förankringen av denna, brist på ersättningssystem – speciellt för nyckelpersoner m m.

Utan att ha någon större insyn i de senaste affärerna misstänker jag att samgåendet mellan Springtime och H&H blir mer besvärligt – bl a då flera av de tidigare seniora partnerna följde med Six Year Plan. Samgåendet kan ändå bli framgångsrikt under förutsättning att just ovanstående mjuka faktorer får tillräcklig uppmärksamhet av företagsledningen. I Primes fall är det annorlunda – byrån har byggt ett mycket starkt varumärke och verkar kunna få en framträdande roll inom Weber Shandwick som bl a förändringsagent. Men visst finns det risker här också – exempelvis för mycket admin som den kända anglosaxiska rapporteringsbördan.

Fortsättningar följer säkert – det ska bli spännande att se vilka kommande affärer som kommer upp på radarn.